EU-kommissionen överväger handelssanktioner mot Burma
Kommissionen diskuterar just nu möjligheten att införa sanktioner mot Burmas textilindustri. Bakgrunden är den burmesiska militärens våld mot den muslimska rohingyaminoriteten.
Minst 500 000 rohingyer har tvingats fly undan den burmesiska militärens våld. Nu överväger EU sanktioner.
Sedan 2012 är Burma ett av de utvecklingsländer som åtnjuter speciella handelsförmåner från EU.
Men nu kan förmånerna, inrättade för att underlätta landets övergång till demokrati, vara på väg att dras in.
Bakgrunden är Burmas behandling av rohingyerna, och den FN-rapport som i somras slog fast att våldet mot den muslimska minoriteten begåtts med ”folkmordsavsikt”.
Enligt källor till nyhetsbyrån Reuters överväger EU-kommissionen att införa handelssanktioner mot bland annat den burmesiska textilindustrin, en av landets viktigaste exportsektorer.
Handelskommissionären Cecilia Malmström ska vara en av förespråkarna, medan unionens utrikeschef Federica Mogherini sägs vara orolig över hur strafftullarna ska slå mot vanliga burmesiska medborgare.
– Vi är oroliga över vilka konsekvenserna våra potentiella åtgärder kan få för befolkningen men vi kan inte ignorera en FN-rapport som beskriver militärens agerande som folkmord, säger en källa i EU-kommissionen till Reuters.
Rohingyafolket
Den muslimska folkgruppen rohingya har bott i delstaten Rakhine i västra Burma i generationer. Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av landets etniska minoriteter, men i dag klassas folkgruppen inte som medborgare. Rohingyer bor även i Bangladesh, Pakistan och Malaysia.
Konflikt mellan rohingyerna och den buddhistiska majoriteten i Rakhine har pågått i årtionden. Sedan landets självständighet 1948 beräknas cirka 1,5 miljoner rohingyer ha tvingats lämna sina hem på grund av förföljelser.
Den senaste våldsvågen tog fart den 25 augusti, parallellt med att FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan lade fram en rapport om situationen för rohingyer. Sedan dess har över 650 000 rohingyer flytt från Burma till Bangladesh och FN har kallat Burmas militärinsats för ”ett skolboksexempel på etnisk rensning”.
Källor: Svenska Burmakommittén, Arakan Rohingya National Organisation, al-Jazira, Civil Rights Defenders
