Stationsvärden i tunnelbanan: Vi finns som en trygghet
Trygghet och service i fokus för stationsvärden Mats Örnsved. Följ med honom på en arbetsdag i tunnelbanan.
En tunnelbanevärd har bra utsikt över huvudstadens folkliv. – Man ser ju en del som rör sig och sysslar med saker som de inte ska, säger Mats Örnsved.
Första dagen var lite pirrig, minns han. Ett fyra timmars långt påhugg.
Han hade läst några enstaka kurser på universitetet, engelska och historia, men det hade gått lite knackigt.
Efter en tvåveckors internutbildning stod han för första gången ensam i spärrkiosken.
Just här i Bandhagen, precis som den här onsdagen, 18 år senare.
– Det var roligt i början att få en fast lön. Och sedan blev jag kvar, det passade mig, säger Mats Örnsved.
På väggen sitter svartvita bilder från åren innan Bandhagen centrum invigdes 1954.
Området blev inte lika stort som Vällingby, som det först var tänkt, och är fortfarande relativt glest befolkat.
Framåt åtta börjar strilen av resenärer minska och Mats Örnsved kan ta fram en bok.
En kriminalroman av Jens Lapidus, Top Dogg, där en före detta kriminell och en advokat löser fall i Stockholmsmiljöer.
Viss igenkänning förekommer för en som har daglig utsikt över huvudstadens folkliv.
– Man ser ju en del som rör sig och sysslar med saker som de inte ska, säger han.
Då ringer han trygghetscentralen och hoppas på att ordningsvakter hinner fram.
Utanför har en flicka barrikaderat sig innanför glasrutan till servicebutiken.
…jag tycker att vi fyller en viktig funktion. Vi finns här som en trygghet
”Det blir inget tuggummi, nu får du ge dig”, säger mamman och efter att ha bytt taktik några gånger släpar hon slutligen i väg med barnet.
– Man får se lite dramatik ibland, säger Mats Örnsved.
Hans arbetsdagar börjar på eftermiddagarna.
Och eftersom han har valt att vara ”fridagsavlösare”, går han på olika scheman och sitter på linje 19:s alla södra stationer.
Bandhagen är en av de bästa, nyrenoverad i början av tiotalet.
Inne i city kan det vara bullrigare, stökigare, trängre.
I jobbet ingår att hålla koll på folk som går ut och in, sälja biljetter, ge information och hjälpa kunder.
Sämst med jobbet är att han kan känna sig lite övervakad, när arbetsgivaren gör mätningar av hur bra de är på att sälja biljetter och bemöta kunder.
Och att de under passen som är ett par tre timmar inte får gå på toaletten.
Vid nödfall måste de skriva en trafikhändelserapport, ”lite inkräktande”. Annars är det skönt med ensamjobbet.
– Jobbet är inte superkvalificerat och många tycker att vi inte gör så mycket. Men jag tycker att vi fyller en viktig funktion. Vi finns här som en trygghet.
En arbetsdag med Mats Örnsved
10.00 Vaknar
14.15 Loggar in
Avlöser i Bandhagen och loggar in i datorn, enligt gammal sed tio minuter tidigt.
14.25 Arbetspasset börjar
Arbetspasset börjar.
15.00 Plockar Metro
Plockar in överblivna Metrotidningar och rapporterar antalet.
17.00-18.00 Matrast
Matrast. Äter i mässen, promenerar i området
20.00 Läser och lyssnar
Börjar bli lugnare utanför. Läser, lyssnar på musik.
20.45 Blir avlöst
Blir avlöst och loggar ut.
20.55-21.20 Förflyttning
Förflyttning till nästa station.
21.10 Löser av
Löser av och loggar in i Hagsätra
22.35 Arbetsdagen slutar
Dags att sluta för dagen.
23.00 Varvar ner med tv och lägger sig vid 24-01
Om Mats Örnsved
Ålder: 52.
Bor: Stockholm.
Utbildning: Tvåårigt gymnasium, Komvux, kurser i historia, samhällskunskap och engelska på universitetet.
Lön: 25 814 kronor i månaden plus ob. 159,35 i timmen.
Bäst med jobbet: Att få råda sig själv.
Sämst med jobbet: Att man är lite övervakad.
Om jag inte vore stationsvärd: Kan tänka sig att syssla med att skriva, skrev nyhetsblad som facklig.
Om stationsvärdar
Antal stationsvärdar hos MTR: 1 538 personer.
Fackförbund: Seko.
Lägsta timlön: 133:19 kronor.
Utbildning: Intern, tre veckor praktik och teori.
Framtidsutsikter/rekryteringsbehov: Under våren kommer 100 stationsvärdar att rekryteras.
