Oenighet om hur Sverige ska uppnå FN-mål

Regeringen fattade i dag beslut om en handlingsplan för hur Sverige ska genomföra FN:s Agenda 2030 för en hållbar utveckling.

Beslutet kommer ett år och två veckor efter att Agenda 2030-delegationen presenterade sitt förslag till handlingsplan för regeringen.

Isabella Lövin, ministern för internationellt utvecklingsamarbete och klimat, är nöjd med arbetet.

När Arbetet Global träffar henne på utrikesdepartementet sammanfattar hon handlingsplanen kort med att regeringen utgått ifrån de sex fokusområden som Agenda 2030-delegationen pekade ut för ett år sedan.

17 mål för en bättre värld

Global

De sex områden som Agenda 2030-delegationen anser att Sverige måste prioritera för att uppnå de 17 globala målen för hållbar utveckling är: ett jämlikt och jämställt samhälle, hållbara städer, en samhällsnyttig och cirkulär ekonomi, ett starkt näringsliv med hållbara affärsmodeller, hållbara och hälsosamma livsmedel och stärkt kunskap och innovation.

– Men vi arbetar aktivt med alla de 17 målen.

– Vi har infört alternativa välfärdsmått och en jämställd budget, vi har antagit FN:s principer för mänskliga rättigheter inom näringslivet, världens mest ambitiösa klimatlag och vi driver en feministisk utrikespolitik. Sen finns det mycket kvar att göra. Både i världen och i Sverige, vilket vi också identifierat i handlingsplanen, säger Isabella Lövin (MP).

De områden som Isabella Lövin lyfter som stora utmaningar för Sverige är segregation och bristande jämställdhet.

– Där ser vi att det i vissa fall går åt fel håll. Vi har också en stor klimatutmaning och tillståndet i Östersjön har inte förbättras trots att det genom åren har genomförts flera åtgärder för att minska både övergödning och utfiske, säger Isabella Lövin.

För att följa upp hur väl Sverige lever upp till Agenda 2030 har regeringen gett i uppdrag till Statistiska centralbyrån (SCB) att ta fram indikatorer för de 17 målen och 169 delmålen.

Det blir genom dessa indikatorer möjligt att varje år se hur Sverige ligger till i genomförandet av agendan.

Den 31 oktober nästa år ska Statskontoret också presentera en första delrapport kring Sveriges genomförande av Agenda 2030.

Men det är än så länge osäkert vilken roll riksdagen kommer att spela i arbetet med att uppnå de 17 målen.

Stjärnspäckat startfält för Agenda 2030

Global

Utöver Isabella Lövin är civilminister Ardalan Shekarabi ansvarig för Sveriges arbete med Agenda 2030.

Han lovade förra året att regeringens handlingsplan skulle förankras i riksdagen.

Det är också en av Agenda 2030-delegationens rekommendationer för att ”tillgodse den långsiktighet som krävs för genomförandet av agendan”.

– Vi har diskuterat detta med riksdagen och vi kan väl säga att det finns lite olika åsikter om hur det skulle gå till, säger Isabella Lövin.

Detta stämmer inte, menar riksdagsledamot Sofia Arkelsten från Moderaterna.

Hon ställde i slutet av april en skriftlig fråga till Ardalan Shekarabi om när den parlamentariska förankringen av regeringens handlingsplan för Agenda 2030 skulle ske.

I sitt svar från 15 maj i år ger civilministern inget konkret svar på Sofia Arkelstens fråga.

Till Arbetet Global säger hon att den handlingsplan som regeringen nu presenterar har ett bäst före-datum den 9 september.

– Det beklagar jag. Det är den politiska ledningen som brustit, säger Sofia Arkelsten.

Eftersom hon inte sett handlingsplanen vill Sofia Arkelsten inte uttala sig om den, men hon säger att Moderaterna som parti inte är bundna av den.

Risken att handlingsplanen arkiveras efter riksdagsvalet den 9 september är stor.

Moderaterna har tydligt markerat att riksdagen borde ha involverats i arbetet innan den antogs.

Det menar Sofia Arkelsten, med stöd av Agenda 2030-delegationen, inte har skett i tillräckligt stor utsträckning.

FN-chefen missnöjd – tempot i Agenda 2030 är för lågt

Global

Trots oppositionens kritik säger Isabella Lövin att den handlingsplan som regeringen nu lagt fram bör ligga till grund för även kommande regeringars arbete med att genomföra Agenda 2030.

– Det vi konstaterar i handlingsplanen är i princip att vi har en god dialog med riksdagspartierna och kommer att fortsätta att bjuda in till dialog kring genomförandet, säger Isabella Lövin.

Riksdagspartierna är långt ifrån eniga kring hur Sverige ska arbeta med Agenda 2030.

Det visar en kartläggning som biståndsnätverket Concord Sverige presenterade tidigare i veckan.

Varken Moderaterna, Centerpartiet eller Liberalerna tycker att Sverige ska arbeta med alla delar av Agenda 2030.

I stället borde Sverige välja ut några av de 17 globala målen och prioritera arbetet med dem. Regeringen anser att alla 17 mål är lika viktiga.

Det är också oklart vilken roll Agenda 2030-delegationen ska spela i det fortsatta arbetet med FN:s utvecklingsplan.

Enligt delegationens direktiv från regeringen tar uppdraget slut i mars 2019. Samtidigt utvidgades delegationen med åtta ledamöter för bara en månad sedan.

– Vi ger inget nytt uppdrag till delegationen nu, utan det kommer att löpa på över valet. I vilken form den kommer att fortsätta sen kan jag inte svara på i dag. Naturligtvis kommer vi att behöva ha en fast plattform av Agenda 2030-arbetet med tydlig förankring i alla delar i samhället. Det var också därför vi utvidgade delegationen för att få in representanter från näringslivet eftersom de är en avgörande spelare för att vi ska kunna genomföra Agenda 2030, säger Isabella Lövin.

När Arbetet Global ringer upp en av de nya ledamöterna, Veronica Magnusson, förbundsordförande i fackförbundet Vision, avböjer hon att kommentera regeringens handlingsplan.

”Mycket av det fackliga arbetet handlar om just hållbarhet”

Global

Hon menar att hon är alldeles för ny i delegationen och inte är tillräckligt insatt i det fortsatta arbetet.

Agenda 2030-delegationens ordförande Ingrid Pettersson, som tillträdde i mars i år, avböjer också att kommentera.

I mars sa hon till Dagens Nyheter att hon inlett arbetet med delegationens slutbetänkande. Sedan dess har delegationen haft två möten.

Erik Halkjaer