Mörk magi tillbaka i politiken

RECENSION. Magin är på uppsving. Att läsa horoskop, spå sig, införskaffa rökelser och kristaller och intressera sig för häxkonst är alla tecken på en typ av ny spiritualitet.

Och i en kaotisk värld är det kanske inte överraskande att ockultismen gör en comeback.

Efter en tid då det normala varit eftersträvansvärt handlar det nu istället om kaosmagi. Men trenden går betydligt djupare än estetik och yoga.

Grundtesen i Gary Lachmans Dark Star Rising är att alt right-rörelsen och Donald Trumps framgångar baseras på å ena sidan vissa esoteriska strömningars framfart från ”New Thought” – en viktoriansk filosofi genomsyrad av att allt är ande (Gud) och att all sjukdom och alla problem därmed kan lösas med tankekraft.

Å andra sidan på mememagiker. Det vill säga en sorts subkultur av troll på internet som via nätforum som 8chan och Reddit sprider memes – nätbaserade skämt som är en sorts korsning av populärkultur, satir och nonsens.

Mememagikerna tror att dessa magiskt påverkar verkliga händelseförlopp. Inte helt olikt konspirationsteorier handlar det ofta om att se tecken i olika händelser riktat mot ett specifikt mål.

Vad som exempelvis började med en maskot på 8chan, en dåligt tecknad groda vid namn Pepe, blev ett verktyg för att förstöra det politiska samtalet.

I slutänden fick Pepe närmast drag av en religiös profetia om kraften att skapa politiskt kaos.

Och utifrån detta perspektiv ligger onekligen vissa ockulta strömningar i framkant. De tillåter alternativa föreställningar om verkligheten, omöjliga för de flesta av oss normisar

Mememagikernas idé om tankens kraft är snarlik gamla tiders ockultism: Skapa en bild, se till att sprida den till ett kollektivt medvetande – och din vilja kommer att bli verklighet.

Trump själv har sedan tidig ålder lyssnat på affirmerande predikningar av predikanten Norman Vincent Peale, som förespråkar att attityder är viktigare än fakta.

Peale menar att de tankar vi tänker skapar verkligheten. Denna ”Law of Attraction” kan översättas till mycket konkreta saker: Tror du att brevet du nyss fick hem innehåller räkningar, kommer de att innehålla räkningar.

Vill du ha pengar? Tänk dig fram till den summa du vill ha.

Mememagin funkar liknande enligt Lachman, där tendenser eller fenomen online liksom ”blöder ut” i verkliga världen och omskapar den.

Längre bak i tiden, runt extrema ledare som Hitler och Mussolini, frodades den här typen av absoluta mänskliga kvaliteter – inte minst hos den reaktionära kulturfilosofen Julius Evola.

Han argumenterade för mental viljestyrka, sexuell magi och absolut individualism.

För Evola hörde makt, magi och tanke ihop med att kunna ta kontroll över verkligheten, och hans idé om mystik var intimt sammankopplad till både det antimoderna och det antidemokratiska.

Sambandet mellan dessa tänkare och det som sedan skedde historiskt är inte glasklart i vad exakt i dessa idéer som omsattes i konkret effekt.

Trots att vi vet att de umgicks i samma kretsar tyckte Evola att Mussolini inte var fascistoid nog (trots Mussolinis hyllningar av Evola när de möttes).

Han själv såg främst upp till Himmler, Hitlers inrikesminister och huvudansvarig för koncentrationslägren. 1943 tog han plats i Hitlers inre cirkel som agent i den nazistiska säkerhetstjänsten.

Längre bak i tiden, runt extrema ledare som Hitler och Mussolini, frodades den här typen av absoluta mänskliga kvaliteter – inte minst hos den reaktionära kulturfilosofen Julius Evola

Evola har sedan andra världskrigets slut inspirerat nya generationer ”spirituella aristokrater” som via neo-fascismen vill spränga den gamla världen och med en ”beväpnad spontanitet” skapa en form av ”licensierad förödelse”.

Det är därför kanske inte heller så oväntat att Trumps förre rådgivare Steve Bannon nämnde Evolas namn under en Skype-föreläsning för några år sedan.

Dark Star Rising är en besynnerlig bok. Inte minst för att den till så stor del befinner sig i en intensiv, nästan dagsfärsk samtid, och samtidigt sträcker ut sig över århundraden av filosofi.

Detta är dess oförutsedda styrka – och stora svaghet. Lachman vill väldigt mycket med sin bok.

Så mycket att namnen haglar och smälter samman till helt orimliga mängder, men inget riktigt avhandlas.

Många träd och en ibland nästan obefintlig skog.

Men trots detta, när du nästan gett upp efter uppradningarna, överraskas du i efterhand av hur ditt perspektiv på samtiden ändå skiftat, om än mycket diskret.

Att låna magi, mörker och irrationalitet – idéer som för mig främst är historiskt kopplatde till femininitet (har någon missat häxans nyfunna roll?), är ytterligare en diskussion man i alla fall vill ska nämnas.

Jag kan överlag inte släppa hur de här vita, manliga, privilegierade och heterosexuella grupperna aldrig uppmärksammas för vad de är i boken.

Evola exempelvis var gravt misogyn, men den gemensamma impulsen med Lachman är ockultismen, inte patriarkatet.

Och det räcker inte för en bok som vill ta ett politiskt grepp om samtiden.

En sak har Lachman dock rätt i. En del av vår verklighet kanske aldrig har gått att se genom logik, rationalitet och Sanning.

Och utifrån detta perspektiv ligger onekligen vissa ockulta strömningar i framkant. De tillåter alternativa föreställningar om verkligheten, omöjliga för de flesta av oss normisar.

Som konversation för bredare filosofiska och historiska spörsmål är Dark Star Rising en start så god som någon. Men det är nog inte det samtal Lachman själv tänkte sig.