– Principiellt är det lite svårsmält med en uppgörelse som är så inriktad på en väldigt speciell och ganska isolerad företeelse som detta med Göteborgs hamn ändå har varit, säger arbetsrättsexperten och forskaren Kerstin Ahlberg vid Stockholms universitet.

Mats Glavå, docent i arbetsrätt vid Göteborgs universitet, menar också att det hade varit bättre att lösa situationen i hamnen för sig.

Lagförslaget har lämnats till regeringen av arbetsmarknadens tyngsta parter tillsammans.

Det begränsar avtalslösa förbunds stridsrätt mot avtalsbundna företag på framför allt två sätt:

  1. Ett avtalslöst fack som organiserar arbetare inom ett område som arbetsgivaren redan har avtal för, med annat fack, ska inte få konflikta för andra krav än eget avtal. Hittills har stridsrätten omfattat även andra frågor.
  2. Det avtalslösa fack som säger sig strida för eget avtal ska kunna få syftet med konfliktåtgärderna överprövat i Arbetsdomstolen enligt fastställda kriterier. Om arbetsgivaren vänder sig till domstolen och ifrågasätter om avsikten verkligen är avtal ska AD bland annat titta på om det fack som tagit till konflikt brukar teckna kollektivavtal och om parterna tidigare haft avtal med varandra. Stridsåtgärden blir otillåten om domstolen landar i att syftet egentligen inte är kollektivavtal med fredsplikt.

I Arbetsdomstolen sitter företrädare för de etablerade parterna på arbetsmarknaden som ledamöter.

Dennis Töllborg, professor vid Göteborgs universitet som har företrätt Hamnarbetarförbundet i tidigare tvister i Arbetsdomstolen, är upprörd över att företrädare för samma organisationer som har tagit fram regelförslaget därmed skulle döma över fristående förbunds stridsåtgärder.

Dessutom är det så att det avtal som skulle kunna uppnås med stridsåtgärder när annat avtal redan finns i praktiken får begränsad verkan. Så är det redan i nuläget, enligt praxis.

I första hand gäller det första avtalet och det som undertecknas därefter gör främst att facket som skriver på får en del andra rättigheter, som att jobba fackligt på arbetstid.

– Jag tycker det verkar svårt, säger Kerstin Ahlberg om att Arbetsdomstolen ska avgöra om ett fack verkligen vill ha kollektivavtal då de uppgett det.

– Genom den här regleringen ger man arbetsgivarsidan väsentligt fler möjligheter att säga att stridsåtgärden som ni varslar om är otillåten, säger Mats Glavå om samma regel.

Han konstaterar att reglerna kan komma att stoppa framtida varsel från Hamnarbetarförbundet. Under de senaste åren har förbundet upprepade gånger ifrågasatts just då de uppgett att de eftersträvar ett avtal.

Mats Glavå ser, som Arbetet tidigare nämnt, en risk för att arbetsgivare får utrymme för att välja avtal med oseriösa fack om parternas lagförslag genomförs.

Om ett företag i dag väljer att teckna ett avtal med dåliga villkor med en oseriös organisation kan andra fack göra tillvaron besvärlig för arbetsgivaren genom att konflikta i en rad frågor.

Den modell som parterna lanserade i veckan skulle, enligt Mats Glavå, ändra förutsättningarna.

I framtiden skulle andra fack än Hamnarbetarförbundet kunna hamna i läget att de organiserar de flesta arbetstagarna på en arbetsplats, men att arbetsgivaren ändå väljer ett annat avtal.

– Den situationen har de etablerade organisationerna inte varit i. Men nästa gång kan det vara ett LO- TCO- eller Sacoförbund, menar Mats Glavå.