Försvagat LO när robotar tar över arbetarnas jobb
Ett ihopkrympt LO, mer komplicerade avtalsförhandlingar och gruff kring vilket fackförbund som ska organisera vilka yrkesgrupper. Det skulle kunna bli några av följderna om automatiseringen ritar om spelplanen på arbetsmarknaden.
Illustration: Felicia Fortes
Vissa jobb kommer att försvinna i framtiden medan de flesta förändras.
Så skulle man kunna sammanfatta forskarnas syn på automatiseringen.
Industrijobb spås minska medan vissa tjänstejobb och högkvalificerade yrken till och med kan gynnas.
Det är en process som redan har pågått länge i Sverige men som enligt forskningens logik skulle påskyndas i automatiseringens kölvatten.
Utvecklingen skulle i sin tur förmodligen slå olika mot olika fackliga centralorganisationer.
De bär redan i dag spår av tidigare förändringar på arbetsmarknaden. Medan LO har krympt de senaste decennierna har TCO och Saco vuxit.
Anders Kjellberg som är professor i sociologi vid Lunds universitet forskar kring facklig organisationsgrad i Sverige.
Blir man mindre får man mindre makt. Frågan är hur LO i framtiden reagerar på det
Han konstaterar att tjänstemännen i dag är både fler än arbetarna och har en högre organisationsgrad.
– Att det finns färre arbetare har delvis med automatiseringen att göra men också med utflyttningen av jobb och att arbetsmarknadens struktur förändras. Många yrken i dag kräver högre utbildning.
Den förändrade storleksrelationen mellan centralorganisationerna har enligt honom inte gått obemärkt förbi.
– LO kan inte tala med riktigt samma auktoritet som tidigare, säger han och tillägger att när LO och SAF helt dominerade avtalsförhandlingarna på 1950-talet var de mindre komplicerade än i dag.
Enligt den logiken skulle man kunna vänta sig svårare förhandlingar i takt med att arbetsmarknaden – och i förlängningen fackförbunden – ytterligare förskjuts.
En fortsatt automatisering skulle kanske bidra till att ändra storleksrelationen även mellan förbunden inom LO.
Industritunga IF Metall får antagligen mer motvind än exempelvis Kommunal som organiserar förhållandevis framtidssäkra yrkesgrupper, bland annat inom vården.
Inför kongressen i fjol publicerade IF Metall rapporten ”Digital industriell revolution”. Den noterar att i stort sett alla jobb kommer att påverkas och att digitaliseringen ger både möjligheter och utmaningar för industrin.
Ny teknik skapar förutsättningar för produktion i Sverige liksom för nyetableringar och investeringar, menar IF Metalls utredningschef Stefan Sjöqvist.
”Den medverkar också till omstrukturering. Över tid har teknikutvecklingen medverkat till att färre jobbar inom exemplvis svensk basindustri samtidigt som produktionen inom mineralbrytning, stål etc, är betydligt högre än tidigare”, skriver han i ett mejl till Arbetet.
Fackförbundens storlek beror givetvis inte bara på hur stor en yrkesgrupp är, utan även av organisationsgraden.
Fackligt medlemskap
De fackliga centralorganisationernas andel av av antalet aktiva medlemmar (procent).
Den i sin tur påverkas delvis av att framtiden för vissa jobb är mer oviss än för andra.
– Varken IF Metall eller Byggnads har råd med inkomstförsäkring därför att risken för arbetslöshet vid en lågkonjunktur är för hög. Det är en black om foten som gjort det svårare att rekrytera nya medlemmar, säger Anders Kjellberg.
Nyligen bestämde sig IF Metall trots allt för att utreda en inkomstförsäkring, vilket av somliga har tolkats som ett sätt att möta ett framtida medlemstapp.
Det snabbt växande Unionen, som organiserar tjänstemän i den privata sektorn, har en inkomstförsäkring.
I början av 2018 hade Unionen 650 000 medlemmar. 2008 var siffran 483 000.
– Vi har visat att det går att öka anslutningsgraden även på 2000-talet. Digitaliseringen för med sig att arbete kan utföras i andra former än traditionella anställningar, säger Martin Linder som är förbundsordförande för Unionen.
Han tycker att det pratades för lite om automatiseringen på facklig nivå för några år sedan men att de flesta nu har ämnet på agendan.
– Om inte vi som fackförbund möter utvecklingen kan det verkligen hota våra möjligheter att få inflytande över arbetsmarknaden.
LO:s chefsekonom Ola Pettersson ser det som troligt att vi står inför en intensiv teknisk utveckling som kan ha stora effekter på arbetsmarknaden men tycker inte att betydelsen av den ska överdrivas eftersom Sverige redan i hög grad är en automatiserad ekonomi.
Den fallande organisationsgraden har delvis politiska orsaker, menar han, men beror också på att det har hänt saker på arbetsmarknaden.
Bland annat framväxten av tjänstesamhället som han tycker att den egna organisationen inte har fullt ut ställt om till.
Allt färre kommer att räknas som arbetare i framtiden. Illustration: Felicia Fortes
– Det är tveklöst så att det har påverkat LO. Uppenbarligen har vi inte hängt med i hur vi upprätthåller en hög organisationsgrad i det här sammanhanget. Vi jobbar med de här frågorna och jag är säker på att vi kommer att ställa om.
Han poängterar att nya jobb kommer att växa fram vid sidan av de gamla eller i närliggande sektorer och att det då gäller att vara flexibla.
– Det är klart att förbund som organiserar inom de sektorer där delar av arbetet automatiseras kommer att minska framöver om de har exakt samma yrkesgrupper som tidigare.
Chefsekonomen konstaterar att storlek är styrka i fackliga sammanhang.
– Blir man mindre får man mindre makt. Frågan är hur LO i framtiden reagerar på det. Jag tror att en del som i dag uppfattar sig som tjänstemän och väljer att organisera sig i ett tjänstemannaförbund kanske skulle ha bättre stöd av ett LO-förbund.
Att det finns färre arbetare har delvis med automatiseringen att göra men också med utflyttningen av jobb och att arbetsmarknadens struktur förändras
Redan i dag räknas en del jobb i industrin som tjänstejobb i statistiken exempelvis för att de utförs av av konsulter.
Kanske kommer synen på vilka fackförbund som ska organisera vilka grupper ändras i takt med att automatiseringen stöper om många yrken.
Risken finns då för ökade stridigheter mellan facken.
– Vi kan säkert få många diskussioner framöver mellan olika fackförbund kring vad som är definitionen på en tjänsteman kontra en arbetare. Det är viktigt att vi krokar arm och ser att det som stärker fackförbunden totalt är att vi organiserar så många som möjligt och inte bråkar sinsemellan, säger Martin Linder på Unionen.
