Ny teknik inte bara ett hot
Den som enbart ser teknikutvecklingen som ett hot mot jobben riskerar att missa möjligheten att ställa krav på hur framtidens jobb faktiskt skulle kunna se ut, skriver Arbetets chefredaktör.
Robotar som överproducerar de varor vi människor vill ha.
En fattig arbetarklass som måste ägna sina liv åt en omåttlig konsumtion för att hålla tempo med robotarnas produktionstakt.
En överklass som i stället kan leva ett enkelt liv utan konsumtionshets.
En regering som har tillsatt en ransoneringsmyndighet för att försäkra sig om att alla konsumerar som de ska.
Så skildrades framtiden i Frederik Pohls science fiction-novell The Midas Plague som publicerades 1954.
Att spå hur framtiden – och dess arbetsmarknad – ska se ut är inte särskilt lätt.
Svenska kommuners utvecklingsplaner på 1960-talet förutspådde befolkningsökningar på fem till tio miljoner de närmaste åren.
Ett decennium senare, i en värld som skakades av en oljekris, funderade tidningen The Futurist över om inte amerikanerna snart skulle rata individualism och jobbstress för ett liv i samklang med naturen och med meditation som en schemalagd del av arbetsdagen.
”Vill vi år 2020 leva i turbo-Sverige” frågade sig bulletinen för Sekretariatet för framtidsstudier 1986.
Det spånades om en framtid där tekniken kommit så långt att dataprogrammerarna blivit överflödiga och ett ”super-AMS” som styr över ekonomin och industrin.
Den som tar sig an framtiden bör alltså ha en stor portion is i magen.
Väl medveten om detta tar Arbetet nu ett grepp om framtidens jobb. Arbetsmarknaden står de närmaste åren inför en stor omvandlingsprocess.
Automatiseringen och framväxten av ny teknik som kan göra människors jobb kommer att förändra de jobb som finns.
Särskilt klassiska industriyrken kommer att pressas vid det tekniksprång vi står inför och forskare varnar för att det kan ge en tudelad arbetsmarknad
Men att den nya tekniken kan leda till att jobb försvinner är inte enbart av ondo. Med ny teknik kan farliga arbetsmoment tas bort och arbetsmiljö förbättras. Det har vi sett genom historien.
I omsorgen ligger Hörby i framkant för den tekniska utvecklingen. Arbetet besöker Källhaga demensboende. Här möter vi Signe Nilsson som stryker en robotkatt över ryggen så att den jamar.
Maj-Britt Olsson och Maj-Britt Wilborgsson sitter på varsin sida om ett bord och skjuter en projicerad boll mellan sig – till stor glädje för de båda.
Undersköterskan Eleonor Johansson som är anställd på boendet är inte orolig över att teknikutvecklingen ska hota hennes jobb.
I stället ser hon att robotkatten ger trygghet för de boende och att spelen får de äldre att skratta.
Den som enbart ser teknikutvecklingen som ett hot mot jobben riskerar också att missa möjligheten att ställa krav på hur framtidens jobb faktiskt skulle kunna se ut.
Svensk arbetsmarknad har varit under konstant omvandling.
Vi kommer att klara även automatiseringens utmaningar.
