Biståndschefen lämnar – går till Radiohjälpen

– Det ska bli jättespännande och det känns befriande att inte ha något mer med Sidapengar att göra. Radiohjälpen är kanske ett av de mest kända varumärkena inom biståndet, säger hon.

Hon tillägger sedan snabbt att det ändå känns tråkigt att lämna fackföreningsrörelsen ”för det har varit fantastiskt”.

Det är nu fyra år sedan hon började som chef på Union to Union, eller LO-TCO Biståndsnämnd som det hette på den tiden. Den tidigare civilekonomen och journalisten Kristina Henschen såg till att byta namn på den fackliga biståndsorganisationen då Saco gick med.

När hon blickar tillbaka på de fyra åren som gått är hon nöjd.

– Jag har varit anställd för att gå ut och göra Union to Union känt och det tycker jag verkligen att jag har lyckats med det.

LO-TCO Biståndsnämnd har blivit Union to union

Global

Kristina Henschen har även varit ordförande i Concord som är en plattform som samlar flera civila organisationer som arbetar internationellt. Förutom Union to Union så är till exempel Röda Korset, Amnesty och Diakonia medlemmar.

Concords uppgift är att föra de civila organisationens talan. Just nu är en stor fråga för organisationen hur de ska få upp globala frågor – såsom bistånd och mänskliga rättigheter – i den stundande valrörelsen.

Kristina Henschen tycker att det talas för lite om dessa frågor. Hon tycker sig se ett mönster där de politiska partiernas valstrategi till stor del utgår ifrån de väljarundersökningar som görs av SOM-institutet på Göteborgs universitet.

När de undersöker vilka frågor som väljarna anser vara viktigast hamnar vård, skola, omsorg, migration och klimat högt upp. Frågor som rör bistånd och mänskliga rättigheter ligger längre ned.

Det kan tyckas naturligt att politiker väljer att satsa på frågorna som SOM-institutet listar som mest intressanta för väljarna. Men Kristina Henschen anser att många politiker i dag är allt för reaktiva.

– Jag tror att politikerna måste vara mer visionära och proaktiva och se till att få in de globala frågorna.

När Union to Union och Concord låtit opinionsinstitutet undersöka intresset för globala frågor framträder nämligen en annan bild.

– En Sifoundersökning som Concord gjorde visar att åtta av tio anser att politikerna bör diskutera och lyfta fram globala frågor mer. Frågorna lyfts dock inte av politiker och vi måste därför sätta större press. Vi har dragit igång kampanjen #hjärtavärlden för att visa att det trots allt finns många som tycker att dem här frågorna är viktiga och att vi har ett ansvar även för vår omvärld.

De senaste åren har det svenska biståndet fått mer pengar.

Framförallt beror det på att biståndsbudgeten tog en del av kostnaden för att ta emot flyktingar. När flyktingströmmen sedan minskat har det blivit mer pengar till bistånd. Regeringen har också tillfört medel.

”Nu om någonsin måste Sverige satsa på FN”

Global

En stor del av pengarna går dock till att stödja olika FN-organ och för att stödja bilaterala strategier.

Samtidigt som biståndet fick ett generellt påslag i budgeten fick inte folkrörelserna del av den ökningen i den senaste budgeten.

Kristina Henschen beskriver det som ”en väldigt stor besvikelse”.

Hon tycker att den svenska regeringen är tydlig med att den är oroad för att fackföreningar, människorättsorganisationer och andra delar av det civila samhället fått ett minskat demokratiskt utrymme. Satsningar görs också för att stärka civilsamhället globalt.

Sverige kritiseras för stöd till FN

Global

Hennes kritik är att biståndet hade kunnat bli mer effektivt om ramorganisationer som Union to Union och andra folkrörelser fick del av biståndsökningen.

– Vi ser ett värde i att biståndet är samordnat och att det finns ramorganisationer med folkrörelseförankring i stället för att aktörerna måste jaga pengar från flera olika håll, säger hon.

Inom biståndsvärlden har det även blossat upp en diskussion om företagens roll och att Sida lyssnar mer på företagen än facken.

Kritikerna säger att företagen använder biståndssamarbeten för att öppna dörren till nya marknader i stället för att värna mänskliga rättigheter samt att det ställs lägre krav på öppenhet gentemot företagen.

Kristina Henschen har valt sida i den debatten.

– Den kritiken stämmer ju, säger hon.

Så påverkar storföretagen biståndet

Global

Hennes tolkning är att det skett en förändring som innebär att företagen fått en tyngre roll inom biståndet.

– Jag tror att den speglar en desperation över att man inser att det inte går att uppfylla FN:s Agenda 2030. Pengarna räcker inte till och därför måste fler aktörer in.

FN har satt upp 17 mål för att förbättra världen till 2030. Målen handlar bland annat om att utrota fattigdom, hunger och se till att verka för en hållbar ekonomisk tillväxt och anständiga arbetsvillkor.

Det är en ambitiös satsning, men frågan är hur det ska gå.

Förra året sa FN:s generalsekreterare António Guterres att han tyckte att arbetet med Agenda 2030 gick för långsamt. Han varnade för att det finns en risk för att målen inte uppnås. Det är en oro som delas av många.

– Vi är många som känner oss stressade och vill få upp penningflödet för att säkerställa FNs globala mål Agenda 2030. Sida och regeringen har sett företagen som en viktig aktör med ansvar för detta, och det är i och för sig spännande. Men samma regler kring transparens och respekt för de mänskliga rättigheterna måste gälla för alla aktörer, och här finns stora frågetecken, säger Kristina Henschen.

Men nu lämnar hon den delen av biståndssfären. Den 15 maj slutar hon på Union to Union och den 1 juni tillträder hon som generalsekreterare för Radiohjälpen och avlöser därmed SVT:s programledare Anna Hedenmo som har den posten nu.

– Det känns viktigt och det är kul att det är så folkligt förankrat, säger Kristina Henschen.

Någon efterträdare till Kristina Henschens roll som chef för Union to Union är ännu inte utsedd. Hennes roll som ordförande i Concord har tagits över av Georg Andrén, Diakonias generalsekreterare.