– Vår tolkning är att direktivet inte täcker det. Enskilda personer är inte skyddade av direktivet när de rapporterar om sådana överträdelser. Det är en lucka. Vi ska jobba för en förändring där, säger Martin Jefflén.

Han är ordförande för den EU-fackliga organisationen Eurocadres, en organisation för tjänstemän och akademiker på EU-nivå.

Efter flera års krav om att förbättra skyddet för de som läcker viss information från företag och organisationer har EU-kommissionen presenterat sitt visselblåsardirektiv.

Ett omtalat fall som bidragit till att EU nu utökar skyddet är så kallade Luxleak.

”EU-parlamentet visar vägen med ökat skydd för visselblåsare”

Debatt

Revisorn Antoine Deltour på revisionsfirman PwC smugglade ut tusentals sidor som visade att den luxemburgska staten har beviljat multinationella företag stora skattelättnader, bland annat Ikea. Hundratals multinationella företag tjänade stora pengar på de förmånliga skatteavtalen som stred mot EU:s regler.

Men informationen ledde till att Antoine Deltour dömdes till en villkorlig fängelsedom, som senare upphävdes. Många hävdade att domen var fel och att det förslag som nu lagts ska hindra sådana domar i framtiden.

EU-kommissionen hoppas att ett utökat skydd för visselblåsare blir ett sätt att stävja korruption. I dag finns det skydd för visselblåsare i vissa EU-länder men skyddet ser lite olika ut. Om direktivet genomförs så etableras ett minimiskydd i hela unionen, enskilda länder kan skapa ett starkare skydd.

I dag har endast ett tiotal länder lagar som, enligt EU, ger ett tillräckligt skydd för visselblåsare.
Trots att Eurocadres bedömning är att direktivet inte rör arbetsmiljöfrågor och frågor om arbetsvillkor – samt att det finns begränsningar för anställda inom vård och skola att läcka information – är de ändå nöjda med direktivet.

– Det är ett framsteg och vi har fått gehör för flera av våra synpunkter, säger Martin Jefflén.

Den svenska EU-parlamentarikern Jytte Guteland (S) ser det också som ett framsteg.

– Vi välkomnar att det äntligen lagts fram ett förslag. Det här har vi drivit på länge. Vi behöver ett brett skydd för visselblåsare på hela arbetsmarknaden. I stort får vi ett sådant skydd, däremot hade vi önskat ett skydd för dem som rapporterar om när arbetstagares rättigheter bryts, säger hon.

Jytte Guteland säger att hon vill titta närmare på hur hon ska kunna jobba för att stärka arbetares rättigheter  i framtiden.

– Det är viktigt att det inte finns kryphål här. Vi tror att en grundläggande faktorer för att människor ska våga vissla om annat är att se till att det finns ett starkt skydd på arbetsmarknaden och där spelar fackföreningsrörelsen en viktig roll, fortsätter hon.
Direktivet ska nu diskuteras i EU-rådet där regeringarna kommer att fatta det slutliga beslutet om direktivet ska införas.