Trots högkonjunktur, och trots att arbetsgivare i flera branscher har svårt att hitta arbetskraft, är omkring 20 procent av de utrikes födda arbetslösa.

För att hjälpa fler nyanlända – men även långtidsarbetslösa –  att komma in på arbetsmarknaden förhandlade fack och arbetsgivare i höstas fram en principöverenskommelse om en ny subventionerad anställning: Etableringsjobb. Den ligger till grund för den nya anställningsform som regeringen och parterna nu har enats kring.

Etableringsanställningar ska i normalfallet vara i två år. Den anställde ska som regel ges möjlighet att delta i sfi och andra kortare utbildningar (även om det inte är ett krav). Syftet är att den anställde ska få en tillsvidareanställning hos samma arbetsgivare när de två åren har gått, även om det inte finns några garantier för det.

Etableringsjobbarna ska ha en inkomst som motsvarar de lägsta lönerna i kollektivavtal. När etableringsanställningar införs någon gång 2019 handlar det om 19 780 kronor i månaden, enligt regeringens och parternas beräkning.

Arbetsgivarens kostnad för den etableringsanställde ska dock stanna vid 8 400 kronor i månaden, inklusive arbetsgivaravgift. Resten ska staten stå för. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson säger att subventionsgraden blir 54 procent, vilket är klart mindre än i exempelvis nystartsjobb.

Regeringen och parterna vill att etableringsanställda ska ha samma trygghet som andra anställda. Men hur sjukpenning, föräldrapenning och a-kassa ska nå ”normala” nivåer när den lön arbetsgivaren betalar är så låg återstår att se . Ylva Johansson säger att lagförslag om detta bör vara klara till sommaren 2018.

Etableringsanställning kommer inte att ”räknas” när nyanlända försöker kvalificera sig för att få stanna i Sverige genom arbete. Ur arbetsgivarsynpunkt hade det varit en fördel att veta på förhand att personen kan stanna i landet, säger Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe, som dock inte tror att den här osäkerheten kommer att avhålla arbetsgivare från att anställa.

Uppgiften att matcha de arbetssökande mot rätt arbetsplatser ska privata bemannings- och rekryteringsföretag ha. Det är  en avgörande faktor för att etableringsjobben ska bli lyckade, enligt Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef vid Almega.

– Det handlar mest om vad som krävs på den enskilda arbetsplatsen, inte om formella examina. Den kunskapen finns hos de privata rekryteringsföretagen, säger Stefan Koskinen.

Fler platser inom sfi och yrkesinriktad vuxenutbildning kommer att behövas för etableringsjobbarna. Och det ska regeringen ordna, enligt arbetsmarknadsministern. En arbetsgrupp där företrädare för facken och arbetsgivarna ingår kommer att arbeta vidare med utbildningsfrågorna.

Subventionerade jobb

Uppgörelse om etableringsjobb klar

Politik

Fack och arbetsgivare har stora förhoppningar om att etableringsjobben ska hjälpa många nyanlända in i arbetslivet – och samtidigt tillgodose företagens rekryteringsbehov. Fördelen jämfört med andra subventionerade anställningar är att de är enkla, enligt Teknikföretagens förhandlingschef.

– Andra subventionerade jobb förutsätter många kontakter med Arbetsförmedlingen, säger Anders Weihe. Arbetsgivaren måste stå för hela lönen, för att sedan få tillbaka pengar från staten. Med etableringsjobb räcker det att tala med det rekryteringsföretag du normalt har kontakt med – och så får du de personer du behöver. De etableringsanställda ansöker om ersättningen från staten.

– För alla frågor utom lönen tillämpar arbetsgivaren sitt vanliga kollektivavtal. Man behöver inte hålla reda på särskilda regler om arbetstid och annat, fortsätter Anders Weihe. Och om det sedan inte skulle fungera, så kostar det bara en månadslön att avsluta anställningen.

– Det här blir bättre än andra subventionerade anställningar, säger även Handels ordförande Susanna Gideonsson. Dels ska etableringsanställningar bara få användas där det finns kollektivavtal, dels ska parterna bilda en nämnd som avgör om någon arbetsgivare missbrukar anställningsformen.

– Vi är jätteglada att andra branscher nu tar ansvar. Hittills har handeln och hotell- och restaurangbranschen tagit emot de allra flesta med subventionerade anställningar.

Ännu återstår flera steg innan etableringsjobben kan bli verklighet. Till sommaren ska alltså de nödvändiga lagändringarna ha tagits fram. Samtidigt måste regeringen anmäla reformen till EU-kommissionen, eftersom den kan beröras av EU:s regler om statsstöd.

Enligt Ylva Johansson är det realistiskt att etableringsanställningar är på plats andra halvåret 2019. Till dess ska fack och arbetsgivare också teckna branschvisa avtal om hur etableringsjobben ska tillämpas.

Om riksdagen ställer sig bakom reformen är osäkert – flera oppositionspartier är kritiska till etableringsjobben. Ylva Johansson säger att hon har haft kontakt med oppositionen under förhandlingarna med arbetsmarknadens parter, men överlåter åt varje parti att svara för sin inställning.

Ombedd att jämföra etableringsjobb med Alliansens förslag till inträdesjobb, där den anställde ska få 70 procent av ingångslönen i branschen, säger Anders Weihe att han inte vet hur inträdesjobben ska se ut. Men också att arbetsgivarens kostnad blir lägre med etableringsjobbens 8 400 kronor än med Alliansförslaget.

De fackförbund som stod bakom höstens principöverenskommelse om etableringsanställningar var dels Unionen, dels en stor del av LO-förbunden. Transport tackade dock nej på ett tidigt stadium, och Byggnads och GS avvisade överenskommelsen när den blev klar, medan Seko, Målarna och Fastighets valde att avvakta.

På arbetsgivarsidan står samtliga arbetsgivarorganisationer inom Svenskt Näringsliv bakom, utom Bemanningsföretagen, eftersom det inte ska vara tillåtet att hyra ut etableringsanställda.

– Vi vill att så många branscher som möjligt tecknar avtal om etableringsjobb, säger LO:s vice ordförande Therese Guovelin. Jag är väldigt glad över dagens överenskommelse, den är en uppvisning i hur den svenska modellen ska fungera.