Trots fängelsedom – Brasiliens Lula poppis inför valet

PORTO ALEGRE Avenida Borges de Medeiros är fylld till bristningsgränsen. Ja, inte bara gatan utan de omkringliggande kvarteren och torgen. 70 000 människor sägs vara här. På en lastbil står Brasiliens expresident Lula da Silva och talar.

Majoriteten av deltagarna i manifestationen kommer från den fackliga centralorganisationen CUT, som Lula var med och startade 1983 och stödet för honom bland dessa åhörare är starkt.

‒ Lula var den bästa president vi haft, säger Silvio Josemar da Silva som är aktiv i metallfacket inom CUT.

Han och många på torget är kritiska mot att Lula ställdes inför rätta för korruption.

Men dagen efter manifestationen, som hölls för en dryg månad sedan, dömdes Lula till tolv års fängelse för korruption och penningtvätt.

Anklagelsen gällde att han skulle tagit emot mutor i form av en lägenhet för att hjälpa byggföretaget OAS. De tre domarna ansåg att han var skyldig.

Anhängarna är dock övertygad om att han är oskyldig och pekar på märkligheter kring domen. Lula hade inget kontrakt på lägenheten och hade aldrig bott där.

Domarna pekade också på att Lula varit president i Brasilien under den tid som korruptionen frodades på det statliga oljebolaget Petrobras.

Dayvid Bacelar är koordinatör för facket Sindipetro på Petrobras i Salvador i nordöstra Brasilien.

Han förklarar hur korruptionen har fungerat.

‒ Olika politiker har fått olika poster inom Petrobras. På så sätt har de kunnat kontrollera olika upphandlingar och kunnat bestämma vilka som fått kontrakt. Sedan har de fått pengar från företaget som vann upphandlingen. Så här fungerar det överallt i Brasilien, vid varje liten vägstump som skall byggas.

 

Den brasilianska kongressen innehåller fler än 20 partier. Lulas parti PT hade aldrig egen majoritet i kongressen, inte ens i koalition med andra vänsterpartier.

Det krävdes därför en allians med andra partier för att regeringen skulle bli regeringsduglig. Det största partiet i den alliansen var PMDB, ett parti som suttit i alla regeringar sedan militärdiktaturen upphörde 1985. Partiets viktigaste krav var ministerposter och sedan en stor mängd andra poster i olika offentliga bolag som Petrobras.

‒ Det är främst politiker från PMDB som lyckats komma över pengar, men tyvärr också några från PT, säger Dayvid Bacelar.

 

Politiker i den brasilianska kongressen har en ytterst gynnad ställning. Förutom höga löner kan de anställa upp till 20 personer som medhjälpare. De har också möjlighet att lägga fram egna förslag till miljonprojekt i den egna valkretsen för att stärka sin ställning där.

I en studie från forskningsinstitutet OPALC slår den belgiske forskaren Frédéric Louault fast att alla skandaler i Brasilien inte räcker till för att driva fram en nödvändig politisk reform.

”Den politiska eliten i Brasilien har genom åren visat sin kapacitet att stå emot förändringar”, skriver Louault i rapporten.

Men en politisk reform är nödvändig, anser många. Korruptionsskandalerna är många.

 

2016 var Lulas efterträdare, Dilma Rousseff, tvungen att lämna presidentposten efter att ha anklagats för manipulation av siffrorna i landets budget.

En av de mest högljudda kritikerna var mittenpolitikern Michel Temer som tog över som president. Nu är han inblandad i en korruptionsskandal och åklagare utreder om han tagit mutor från företag.

Samtidigt som korruptionen frodas så har även våldet ökat och i mitten av februari sattes militär in för att stävja kriminaliteten i den våldsdrabbade delstaten Rio de Janeiro.

Kritiker hävdar att Michel Temer nu fokuserar på våldet i landet för att avleda väljarna från korruptionsskandalen och öka sina chanser att vinna i presidentvalet i oktober.

Trots att Lula har dömts till fängelse så är han fri i avvaktan på fortsatte överklagande och han leder i alla opinionsundersökningar.

 

Flera fackliga företrädare tycker att det är bra eftersom de anser att den sittande regeringen har fört en fackföreningsfientliga politik.

‒ Ganska snart efter att Dilma avsattes stiftades en ny lag. Man kunde nu avskeda en person och tvinga honom att starta ett eget företag för att få utföra samma uppdrag, säger Carol de Athayde som är informationsansvarig på facket Sindipetro.

Hon visar ett dokument med ett hundratal förändringar som gjordes i arbetslagstiftningen i november 2017.

‒ Det handlar om en mängd förändringar. Det handlar om allt från att göra det svårt och dyrt för oss att gå till arbetsdomstolen till att möjliggöra för mycket tillfälliga anställningar där man kan få böter om man inte ställer upp på mycket kort varsel, säger hon.

Det betyder att arbetsdagen kan förlängas till tolv timmar från nuvarande åtta. Sammantaget allt vad arbetsgivarna har tryckt på om i årtionden, säger Carol de Athayde.

Lennart Kjörling/frilansjournalist