Vid torsdagens regeringssammanträde beslutar regeringen om en så kallad lagrådsremiss –  ett preliminärt lagförslag – som innebär skattelättnader för dem som är med i facket.

Regeringen motiverar lagändringen med omsorg om den svenska modellen, där starka parter tar ansvar för ordning och reda på arbetsmarknaden.

Modellen förutsätter hög organisationsgrad, enligt regeringen. Men de senaste åren har den fackliga organisationsgraden sjunkit kraftigt. Att möjligheten till skattereduktion för fackavgiften togs bort under

Alliansregeringen 2007 kan ha bidragit till det. Återinförd skattereduktion ska göra det lättare för facket att värva medlemmar, hoppas regeringen.

Lagförslaget innebär att den som är medlem i ett fackförbund får en skattereduktion som motsvarar 25 procent av de medlemsavgifter hon eller han har betalat in under året. Finansdepartementet har räknat fram olika exempel på hur mycket billigare det blir att vara med i facket.

En undersköterska som har 27 200 kronor i månadslön betalar totalt 5 172 kronor per år i medlemsavgift till Kommunal (431 kronor i månaden). Hon eller han kommer att spara 1 293 kronor per år med regeringens förslag.

En polis med 32 500 kronor i månadslön kommer på motsvarande sätt att spara 1 035 kronor om året då hon eller han får skattereduktion för avgiften till Polisförbundet (som uppgår till 4 140 kronor per år).

En officer med 37 000 kronor i månadslön sparar 660 kronor om året, en butiksanställd med 27 600 kronor i månadslön sparar 1 506 kronor per år, och en lärare med 31 700 kronor i månadslön sparar 975 kronor.

Lagförslaget innebär också att fackförbunden ska lämna kontrolluppgift till Skatteverket.

Fackligt medlemskap kan dock vara en känslig fråga på vissa arbetsplatser. Fackmedlemmar föreslås ha möjlighet att skriftligt begära att kontrolluppgift inte ska lämnas.

Att facket inte lämnar kontrolluppgift påverkar inte rätten till skattelättnaden.

De nya reglerna, som aviserades redan i budgetpropositionen för 2018, träder i kraft den 1 juli 2018.

Enligt budgetpropositionen beräknas reformen minska statens intäkter med 2,67 miljarder kronor om året från och med 2019.

Eftersom reglerna införs vid halvårsskiftet 2018 och alltså bara gäller under halva året beräknas statens kostnad för 2018 stanna vid 1,34 miljarder.