Förslaget i dag om att införa ett vinsttak i skola och omsorg är äntligen så långtgående att det förtjänar ett kraftfullt stöd. Det skulle ta oss närmare en rimlig anständighet mot Sveriges skattebetalare.

Som många utredningar tidigare visat är Sverige i det närmaste ensamt om den fatala ordningen att medborgarnas skattepengar direkt tillåts överföras till välfärdsföretagens egna resultatböcker utan att någonsin ta vägen över den minsta lektionstimme eller det minsta lilla plåster.

Med dagens system som ger välfärdsföretagen fri dragningsrätt av våra skatter är neddragningar och besparingar det enda, absolut enda, sättet för välfärdsföretagen att göra vinst. All satsning på ökad bemanning, bättre mat eller fler lärare minskar företagens vinster.

Man har alltså byggt in en för vinstuttagen nödvändig och evig nedmontering av svensk välfärd i systemet med fria vinstuttag.

Som Lärarnas Tidning tidigare har avslöjat har privat drivna skattefinansierade skolor, som Kunskapsskolan och Engelska Skolan, till och med använt sin vinst för att köpa skolor i Spanien och Saudiarabien för att ytterligare öka sina vinster.

Det är svenska skattepengar, betalade av medborgarna för att få undervisning i Sverige, som företagen använt för dessa skolinköp.

Det här är viktigt att komma ihåg under den fortsatta debatten om regeringens och Vänsterpartiets förslag.

Vi kan nämligen se fram emot en massiv propagandastorm, beställd av välfärdsföretagen och deras organisationer Almega och Svenskt Näringsliv.

Dock är det fortfarande sju av tio väljare som vill se en vinstbegränsning och sex av tio som vill ha ett totalförbud mot vinstuttag, siffror som hållit sig ganska konstanta genom den massiva företagspropagandan.

Tyvärr har Allianspartierna och Sverigedemokraterna drabbats av kollektiv dövhet inför sina egna väljares önskemål och låter sig i stället matas av välfärdsföretagens propaganda.

Men detta ger de rödgröna ännu större anledning att fortsätta driva de krav svenska skattebetalare rättmätigt ställer.

Hur bra är då det nya förslaget?

Ja, även med det nya förslaget befinner vi oss ganska långt från Europas övriga länder där det i de flesta fall råder totalt förbud mot vinstuttag av skattemedel till välfärdstjänster.

Regeln att sätta gränsen vid statslåneräntan plus sju procent har dock den fördelen att det kopplas till det egna operativa kapitalet och inte knyts till skattemedel. Generellt får alltså företagen inte ta ut vinst på andra pengar än det de själva satsar, en självklar princip i all marknadsekonomi.

Sju procent är också anpassat till marknadsnivå.

Som i stort sett enda land fortsätter vi alltså med att tillåta att skattefinansierad skola och omsorg bjuds ut på en privat marknad, men den är anpassad till övriga marknadens regler och nivåer.

Vidare är det utmärkt att idéburen verksamhet undantas från regleringen, eftersom de inte har några vinstuttag.

Det är också bra att förslaget vill täppa till sätt att på omvägar försöka förvandla skattepengar till operativt kapital för att kunna ta ut högre vinst, något som ett vinstsyftande företag naturligtvis annars skulle sträva efter för att maximera vinsten.

Den stora svårigheten blir dock att få igenom förslaget i riksdagen där som sagt Alliansen och Sverigedemokraterna driver linjen att fortsätta föra över våra skattepengar direkt till riskkapitalbolagen i stället för till välfärden.

Naturligtvis ska detta inte hindra en rödgrön regering att driva frågan, både i riksdagen och i valrörelsen efter att förslaget med all säkerhet har fallit i riksdagsomröstningen.

Vi ska dock vara beredda på att sista ordet långt ifrån är sagt. Möjligen kan något eller några Allianspartier åter börja spekulera i att gå andra vägar, för att gå sina egna väljare till mötes.

Fram till dess är det dock närmast en skyldighet för en rödgrön regering att i anständighetens namn driva dagens förslag om att de skatter vi betalar för att få skola och omsorg också ska gå till skola och omsorg.