Under julhelgen presenterade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) och kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) en ny handlingsplan för jämställda livsinkomster. Att ordet ”livsinkomster” används i stället för ”löner” beror på att regeringen vill sätta ljuset på inkomster över ett helt liv, något som påverkas av sådant som föräldraledighet och i slutänden också styr nivån på pensionen.

”Det låter för otroligt för att vara sant, men faktum är att det i genomsnitt skiljer flera miljoner kronor i livsinkomster mellan kvinnor och män i Sverige”, skrev de två ministrarna på Aftonbladet debatt den 26 december.

Organisationen Sveriges Kvinnolobby har analyserat handlingsplanen och ser den som ”ett bra steg på vägen”. Men åtgärder för mer genomgripande förändringar saknas, menar generalsekreterare Clara Berglund.
– Vi uppskattar att handlingsplanen fokuserar på hela livet. Men eftersom löneskillnaderna minskar så oerhört långsamt ser vi att det behövs en stor, strukturell reform. Den stora frågan är de stora skillnaderna mellan mans- och kvinnodominerade yrken. Vi behöver se över normen för lönebildning, säger hon.

Till viss del görs detta i nuvarande system, menar hon. Ett exempel är låglönesatsningen i senaste avtalsrörelsen. Men det behövs mer än så, enligt Sveriges Kvinnolobby.

– Kvinnors löner kommer aldrig komma ikapp mäns löner om man står fast vid den modellen vi har nu. Om det krävs att märket ses över eller något annat, det behöver alla tillsammans diskutera. Det finns olika modeller.

Sveriges Kvinnolobby är positiv till de två nya åtgärder som presenteras. Den ena är ett uppdrag till Medlingsinstitutet, som handlar om att redovisa utvecklingen av löneskillnader mellan olika yrken mellan 2014 och 2017. Det kommer ge en bild av hur mäns och kvinnors löner ökat, eftersom arbetsmarknaden till stor del består av könsuppdelade branscher, poängterar Clara Berglund.

Resultatet från Medlingsinstitutet ska mynna ut i en diskussion med arbetsmarknadens parter om just jämställdhet. Och, hoppas regeringen, ett förbättrat arbete med att minska löneskillnaderna. Enligt Medlingsinstitutet är just yrke den viktigaste förklaringen till löneskillnader mellan könen.

– Det strukturella lönegapet handlar om att kvinnors arbete värderas lägre, även när det är jämförbara kompetenser och skickligheter. Kvinnors löner måste få öka i snabbare takt än mäns, det är det enda sättet att sluta gapet, säger Clara Berglund.

I samband med handlingsplanen meddelade regeringen också att en utredning om tuffare sanktioner för arbetsgivare som inte följer diskrimineringslagen ska tillsättas under våren. Enligt lagen ska arbetsgivare bland annat göra årliga lönekartläggningar. Regeringen skriver att det finns tecken på att lagen inte följs i tillräcklig grad.

– Det ser vi ett jättestort behov av. Nu har man återinfört årliga lönekartläggningar, men det måste följas av sanktioner om man lönesätter ojämställt år efter år. Det räcker inte att bara visa att man gör det i en kartläggning, utan förändring måste till också, säger Clara Berglund.