Allt fler får avslag på sin ansökan om sjukpenning. Det beror på att Försäkringskassan har fått större resurser och därför kan granska de sökandes arbetsförmåga bättre, enligt såväl Försäkringskassan som socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S).

Men det stämmer inte, hävdar förbundsjuristen Tom Aspengren vid LO-TCO Rättsskydd.

I en debattartikel på svd.se idag skriver han att Försäkringskassan har skapat egna regler för prövningen av sjukpenningärenden, som gör det svårare att få ersättning.

– Försäkringskassan har valt att bygga prövningen enbart på sjukintyg, och bortse från personens sjukhistorik, Arbetsförmedlingens bedömningar och annat underlag, säger Tom Aspengren. Det är en begränsning som Försäkringskassan gör trots att Högsta förvaltningsdomstolen har sagt att sådant material kan ha betydelse.

Försäkringskassan har infört formella krav på hur läkarintygen ska se ut – och säger i många fall nej till sjukpenning bara på grund av att läkaren inte har skrivit intyget exakt så som Försäkringskassan vill ha det, enligt Tom Aspengren.

Har läkaren exempelvis inte fyllt i ruta 5 på formuläret för läkarintyg – den som handlar om vilka aktivitetsbegränsningar sjukdomen för med sig – så kvittar det att läkaren i de föregående rutorna har skrivit att patienten har en djup depression eller en dödlig cancersjukdom.

– Mitt skåp är fullt av ärenden där personer fått avslag därför att läkarintygen har sådana rent formella brister, säger Tom Aspengren. Om läkaren har slarvat eller inte hunnit följa Försäkringskassans krav, så drabbas den sjuke. Det är inte rättssäkert.

Försäkringskassans krav på sjukintygen bygger på förslagen i en statlig utredning från 2009 som aldrig genomfördes, påpekar Tom Aspengren.

– Med vilken rätt ställer Försäkringskassan upp krav som riksdag och regering aldrig har ställt sig bakom?

Försäkringskassan säger i en skriftlig kommentar:

”Vi behöver tillräcklig information i intygen för att kunna göra korrekta och rättssäkra bedömningar. Det är väldigt viktigt att det tydligt framgår i läkarintyget på vilket sätt individens besvär och funktionsnedsättningar påverkar förmågan att utföra ett arbete. Om det från läkarintyget inte går att avgöra det så begär vi in kompletteringar. I våra bedömningar tar vi hänsyn till läkarnas utlåtande och bland annat vilket yrke en person har och hur funktionsnedsättningen påverkar arbetsförmågan. Det handlar om individuella bedömningar i varje fall. En snickare med en bruten arm kan ha rätt till sjukpenning men förutsättningarna för en person som arbetar på ett kontor kan vara annorlunda.”