Sedan 1980-talet ökar inkomstklyftorna i de flesta industriländer. I 18 av 23 OECD-länder kan vi se ett växande gap mellan fattiga och rika. Samma trend finns även i många utvecklingsländer.

De två ledande ekonomerna Branko Milanovic och Christoph Lakner, som bland annat har jobbat för Världsbanken, har undersökt hur inkomstskillnaderna förändrats i 65 länder – där 90 procent av jordens befolkning bor.

De kom fram till att klyftan har ökat i två tredjedelar av dessa länder. En allt större del av inkomsterna går dessutom till de allra rikaste i världen. Med dessa fakta i bakhuvudet är det svårt att förstå att inkomstskillnaderna samtidigt kan minska globalt – men det gör de.

Branko Milanovic Bild: CUNY

– Orsaken är en väldigt snabb inkomstutveckling i stora asiatiska länder som Kina och Indien. I takt med att inkomsterna i dessa länder vuxit kraftigt har det lyft mitten, ”den globala medelklassen”, av inkomstskalan, säger Branko Milanovic.

LÄS OCKSÅ: Miljardärer kräver höjda skatter

De som studerar inkomstskillnader i enskilda länder kan därför säga att klyftorna ökar, medan de som studerar utvecklingen för hela jordens befolkning kan säga att skillnaderna minskar.

Så stora är världens inkomstklyftor


Branko Milanovic håller med om att det kan verka bakvänt att dessa trender sammanfaller men säger att det handlar om två olika krafter. Ojämnare inkomstfördelning inom länderna bidrar till växande globala klyftor, men den effekten övertrumfas av att den globala medelklassen växer.

I framförallt Asien – där det bor 4,4 miljarder människor – har det skett en drastisk minskning av den andel av befolkningen som lever i djup fattigdom.

I början av 1980-talet levde nästan hälften av invånarna på jorden på mindre än knappa två dollar om dagen, numera är det bara var tionde.

Så fattig är världens befolkning

Branko Milanovic poängterar att utvecklingen mot minskade globala inkomstskillnader är viktig men han menar att den motsatta trenden med växande klyftor i enskilda länder sannolikt har en större politisk betydelse.
– För politiska syften är det viktigt att inse att människor fortfarande lever i nationalstater. Växande inkomstklyftor i enskilda länder har därför mer inflytande på politiken, säger Branko Milanovic.

Han framhåller också att studier om människors välbefinnande visar att välmåendet ofta påverkas av vilka personer som individer jämför sig själva med.
– Vi jämför oss vanligtvis inte med människor i andra delar av världen, utan med människor vi möter i vår omgivning, säger Branko Milanovic.

Han hävdar att utvecklingen mot minskade globala inkomstskillnader sannolikt kommer att hålla i sig.
– Trenden med hög inkomsttillväxt i Asien fortsätter. Men Kina kommer inte längre att vara motorn, i stället kommer stigande inkomster i Indien och Indonesien vara avgörande, säger han.

Enligt honom är det mycket svårare att säga om även trenden med växande nationella inkomstklyftor kommer att hålla i sig.
– Jag är rädd att problemen för västvärldens medelklass kommer att fortsätta. Det beror på att deras problem i viss mån är strukturella och hänger samman med tillverkningsindustrins nedgång i dessa länder, säger Branko Milanovic.