EU-möte i Sverige med fokus på fattiga

Den sociala pelaren måste till för att undvika social splittring i EU. Det påpekade EU-kommissionens ordförande och kristdemokraten Jean-Claude Juncker i sitt tal om tillståndet i EU tidigare i år.

Hans hopp då var att EU-ledarna skulle enas om en så kallad social pelare under toppmötet i Göteborg på fredag. Något som nu ser ut att bli verklighet.

I praktiken innebär det att EU får 20 sociala principer, som EU-institutioner och medlemsländerna ska ha i bakhuvudet för det framtida arbetet.

Men pelaren är inte juridiskt bindande och medlemsländerna får själva styra över implementeringen.

Vad är det då EU-ledarna måste ta tag i för att undvika social splittring? Inför mötet har allt från jämställdhet till ökande inkomstklyftor diskuterats.

För att förstå de sociala klyftorna mellan länder kan man vända sig till Eurostats färska siffror om levnadsförhållanden i Europa. Ett diagram över risk för fattigdom bland dem som arbetar talar sitt tydliga språk.

Fattigdom i EU-länderna

I Rumänien riskerar nästan var femte sysselsatt att bli fattig, i Sverige är motsvarande siffra runt sju av hundra. I Rumänien lever två av fem i materiell fattigdom, i Sverige är det ungefär fyra av hundra som gör det.

Diagrammen visar att ett socialt utjämnat EU är avlägset.

– En av konsekvenserna blir EU-migranter, en sådan som jag, säger Anamaria Dutceac Segesten, universitetslektor i Europastudier vid Lunds universitet och uppvuxen i Rumäniens huvudstad Bukarest.

Hon kallar sig EU-migrant mest för att hon vill ifrågasätta begreppet, som hon anser fått en alltför negativ klang i debatten i dag och bland nationalistiska och EU-kritiska partier.

EU-toppmötet i Göteborg

Tre begrepp att ha i huvudet inför toppmötet i Göteborg

Global

Just möjligheten att fritt kunna resa och arbeta i EU har bidragit till att ge ett ekonomiskt uppsving för de länder där människor har det sämst ställt, anser Anamaria Dutceac Segesten.

– Rumäner har migrerat näst mest efter de baltiska medborgarna. De bidrar extremt mycket till ekonomin. En person som bor i Sverige kan ge stöd till en hel familj, tre generationer, säger hon.

Anamaria Dutceac Segesten varnar dock för ett alltför stort fokus på skillnader mellan EU-länder. Lika viktigt, eller kanske ännu viktigare, är klyftor och sociala problem inom länder.

– I Rumänien handlar problemen om korruption och förtryck av olika grupper, där jag främst tänker på romer. Alla dessa problem fanns där även tidigare, men före EU-medlemskapet var det mer ett internt problem för landet.

Andel av befolkningen som lever i materiell fattigdom

Klyftan mellan stad och land är uppenbar i så gott som hela Europa, påpekar hon. Och att utjämna skillnaderna däremellan är en högst närvarande tanke även utan en social pelare.

Till exempel var de regionala utvecklingsfonderna viktiga för att minska skillnader i regioner i Spanien, Portugal och Grekland när länderna på 1980-talet blev EU-medlemmar.

– EU har pumpat in pengar i Spanien, Portugal och Grekland för att kunna lyfta dem från fattigdom. Man fick ett slags bevis för att det fungerade, att EU kan vara en utjämnare. Något som Juncker också vill sikta på.

Mycket stöd går i dag till de östeuropeiska länderna.

I mars kom Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor med en ny rapport som sätter ljuset på orsakerna bakom utvecklingen.

Den visar på ökade inkomstklyftor efter finanskrisen 2008. Just ökande klyftor blir en av kärnfrågorna när EU-ländernas ledare samlas på Hisingen på fredag.

Risk för fattigdom bland alla EU-invånare som arbetar

Enligt EU:s definition anses en individ vars inkomst understiger 60 procent av medianinkomsten i ett land leva i risk för fattigdom.

Högst risk

Lägst risk