Nu på fredag, 17 november, träffas EU-ledare, arbetsmarknadens parter och civilsamhället på ett socialt toppmöte för att diskutera rättvisa jobb och tillväxt i Göteborg. Toppmötets värdar är EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och statsminister Stefan Löfven (S).

På mötet ska den så kallade sociala pelaren signeras. Men det talas även om EU:s sociala dimension och det sociala protokollet.

Många begrepp att hålla i huvudet, alltså. Arbetet reder ut:

EU:s sociala pelare

Den sociala pelaren kallas även för ”den europeiska pelaren för sociala rättigheter”. Pelaren är ett dokument som består av 20 principer och rättigheter. De är indelade i tre kategorier:

Lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor samt social trygghet och social integration. Den 23 oktober i år enades EU-ländernas ministrar om den sociala pelaren på ett EU-möte.

På toppmötet i Göteborg ska det signeras. Tanken med pelaren var att samla ihop de sociala frågorna, men den kräver inga åtgärder från EU eller medlemsländerna.

EU:s sociala dimension

Jacques Delors var EU-kommissionens ordförande 1985-1995. Han spelade en pådrivande roll för att utveckla den inre marknaden.

I början av 1990-talet lanserade han vad som kom att kallas ”den sociala dimensionen” som gick ut på att Europa inte bara skulle ha en gemensam marknad för handel och jobb utan även för sociala frågor och ta gemensamt socialt ansvar för sitt folk.

Socialt protokoll

Ett socialt protokoll är ett förslag som bland annat Socialdemokraterna och LO har drivit och som EU-parlamentet ställt sig bakom, med knapp majoritet.

Det går ut på att sociala rättigheter, däribland fackliga och mänskliga rättigheter, skrivs in i ett framtida EU-fördrag och blir juridiskt bindande, så att de går före ekonomiska friheter.

Debatten om ett socialt protokoll härstammar från 1990-talet, då det lades till som en bilaga i Maastrichtfördraget. Men det väckte diskussion om att det krävdes mer för att öka tyngdpunkten på den sociala biten.