Brevlådebluffen – så styrdes svartarbets­härvan

Vid första anblicken ser det ut som ett helt vanligt kontor. I ett av rummen syns prydliga högar med pärmar och papper. I ett annat finns baljor, krattor och moppar som städarna använde när de åkte ut på jobb.

På bilderna från polisens husrannsakan i februari 2015 syns inte företagets svarta löner, men väl en obäddad säng där städare ibland ska ha sovit över.

– Jag fick lönen kontant i ett kuvert varje månad, berättar en av de anställda i ett av de många förhören med polisen.

– De som inte fick lön från arbetsförmedlingen fick den svart, berättar en annan.

Enligt Skatteverkets utredning hade städbolaget under 2013 minst 81 personer anställda svart. Städarna fick omkring 60 kronor i timmen i lön. På pappret redovisade bolaget själva tre anställda.

Företaget gick i konkurs för bara några veckor sedan. Men utan att några av företrädarna deltog i förhandlingarna. Två av dem dömdes redan i juni 2015 till fängelse för grovt bokförings- och skattebrott.

Magdalena Andersson: Systemet med F-skattsedlar ska ses över

Arbetsrätt

Samtidigt som företagarna struntade i att betala skatt för i stort sett alla anställda, finansierades stora delar av städbolagets verksamhet av skattepengar via rut-avdrag. 2013 var ungefär 85 procent av företagets omsättning, nästan sex miljoner kronor, rut-jobb.

Men städbolaget hade också stora kunder inom näringslivet, enligt den egna hemsida.

Men hur gör man egentligen för att driva en verksamhet med 81 svartarbetare? Hur betalar man deras löner utan att Skatteverket fattar misstankar?

Ett av svaren finns på en rostig järngrind vid en ödetomt i Huddinge.

På grinden hänger en gammal grön brevlåda med tre siffror målade i vit färg.

Grinden leder ingenstans. Stigen bakom har sedan länge vuxit igen. Men brevlådan har under fler år regelbundet fyllts och tömts på post.

Breven som landade i den gröna brevlådan var bland annat adresserade till en polsk man i 30-årsåldern. Men mannens identitet var kapad – han hade själv ingen koppling till platsen och var aldrig där för att hämta breven.

Yonna Waltersson: Svårt att stoppa skattefusket

Chefredaktören

Brevlådan kontrollerades i stället någon mil från ödetomten, i Årsta i södra Stockholm. Där fanns hjärtat i den stora svartjobbshärvan – ett kontor som styrdes av en person vi kan kalla Fakturamannen.

Hans affärsidé var enkel: Att mot betalning hjälpa bolag som städföretaget att anställa svart arbetskraft. Polisen hade spanat länge mot både Fakturamannen och kontoret när de till sist slog till i mitten av april 2015. Under husrannsakan upptäckte de en bedrägerifabrik av nästan industriell omfattning.

– Insatsen som vi kallade för ”Navet” var en stor insats. Målet var att angripa just problemet med hittepå-identiter, säger åklagaren Thomas Hertz vid Ekobrottsmyndigheten.

I polisens förundersökning beskrivs Fakturamannens plånbok som ett kartotek av betalkort registrerade på olika identiteter. Prydligt sorterade i plastfickor på kontoret hittade polisen id-handlingar och bankdosor för totalt omkring 45 personer från Polen och Baltikum.

Några av dem bodde permanent i Sverige och hade fått sina identiteter kapade, som mannen i 30-årsåldern. Andra hade bara vistats i landet under kort tid och skaffat svenska id-handlingar och bankkonton, för att sedan åka tillbaka till hemlandet – sannolikt mot en ersättning.

Målet var att angripa just problemet med hittepå-identiter.

Fakturamannen erbjöd en tjänst med stor efterfrågan, enligt domen i Södertörns tingsrätt från mars i år. Många företag vill anställa svart arbetskraft för att slippa betala arbetsgivaravgifter och försäkringar. Men för att göra det behövs kontanter. Kontanterna går dock inte bara att ta ut från arbetsgivarens konto, i alla fall inte om man vill slippa frågor från Skatteverket när det är dags att deklarera.

(Klicka för att förstora grafiken)

Ett klassiskt knep är att använda sig av ett fakturabolag. Företaget som vill anställa svart beställer, på pappret, tjänster från en underentreprenör och betalar pengarna via en faktura. Men fakturabolaget har inga anställda och utför inget arbete.

I stället tas de nyligen insatta pengarna ut från en bankomat och lämnas tillbaka kontant till företagaren, exempelvis företrädarna för städbolaget. Ofta med en provision på 6-12 procent, enligt tingsrättsdomen. Företagaren kan sedan använda kontanterna till svarta löner.

Men fakturaföretagen kan också råka ut för granskning av Skatteverket. Det är här de falska identiteterna kommer in i bilden. Fakturamannen i Årsta startade fakturaföretag efter fakturaföretag – totalt ett 50-tal – med hjälp av identiteter som antingen inte gick att hitta, eller var helt ovetande. När ett företag åkte dit eller gick i konkurs gick han helt enkelt över till nästa.

På övervakningsbilder syns hur Fakturamannen tar ut stora mängder kontanter i bankomater runt om i Stockholm, med hjälp av ett stort antal bankkort knutna till de olika identiteterna. Enligt domen har han tagit ut totalt minst 17 miljoner kronor i olika bankomater.

Även rot-pengar har strömmat in i verksamheter knutna till Fakturamannens bolag. Bland annat genom rena bedrägerier. En av de kapade identiteterna har nämligen fått förskott från Skatteverket för rot för byggnadsarbeten som aldrig existerat. På så sätt fick man ut 298 000 kronor, innan just den bluffen upptäcktes.

Mer rot-pengar än så har dock flödat genom fakturabolagen. Ett annat företag som köpt hjälp med kontanter till svartarbete från Fakturamannen är ett byggföretag i Stockholmsförorten Bromma.

Byggföretaget blev nyligen rejält upptaxerat av Skatteverket. Efter att ha haft minst tolv byggnadsarbetare anställda svart ska de betala drygt två miljoner kronor i förlorade arbetsgivaravgifter. De anställda har bland annat poserat på bilder på företagets hemsida klädda i tröjor med företagets logotyper, trots att företaget inte redovisat några anställda byggarbetare alls.

Även byggföretaget har hållit ner priserna genom rot-avdrag. I Skatteverkets utredning listas mängder av villadresser i exklusiva Stockholmsförorter som Bromma och Täby där företaget utfört arbete.

Enligt Skatteverkets uppskattning håller ungefär 5 procent av de svenska bolagen på med olika typer av skattefusk som är grövre än rena misstag. Minst 10 miljarder om året försvinner i förlorade intäkter. De senaste sju åren har Skatteverket samtidigt krävt tillbaka ungefär 1,2 miljarder kronor om året. Det är knappt 12 procent av det uppskattade fusket.

12 procent krävs tillbaka

Störst andel fuskare finns i bygg- och städbranschen. Rut- och rotreformerna har visserligen minskat svartarbetet gentemot konsumenterna, men de stora pengarna handlar om svarta transaktioner mellan olika företag. Där finns problemen kvar, enligt Pia Bergman som är samordnare för Skatteverkets insats mot grov ekonomisk brottslighet.

Att falska identiteter ligger bakom de fuskande företagen blir allt vanligare. Pia Bergman efterlyser därför åtgärder för att underlätta kontrollen. Bland annat vill hon ha lättnader i sekretessen mellan olika myndigheten.

I dagsläget är det alldeles för enkelt att skaffa falska identiteter.

I dagsläget har exempelvis Skatteverket inte rätt att meddela Arbetsförmedlingen när de upptäcker fusk kring olika typer av anställningsstöd. Man kan inte heller samköra sina register med Bolagsverket för att hitta blufföretag. Det är till och med sekretess mellan Skatteverkets egen folkbokföringsavdelning och avdelningen som utreder skattebrott på samma myndighet, berättar Pia Bergman.

– Vi ser personer som agerar under många identiteter och utnyttjar det här sekretesshindret. I dagsläget är det alldeles för enkelt att skaffa falska identiteter.

Men vissa åker alltså dit. Den gröna brevlådan i Huddinge får inte längre någon post och den 30-årige polacken som fick sin identitet stulen står nu skriven på en annan adress. Fakturamannen, och en av hans kumpaner har dömts till fängelse för sina brott, liksom företrädarna för städbolaget.

Men byggbolagets ägare blev aldrig åtalad. Trots skattesmällen på två miljoner kronor annonserar han fortfarande om nya jobb, men numera via ett annat aktiebolag där han också sitter i styrelsen.

Det gamla företaget har förlorat sin f-skattsedel, men det nya företaget har den kvar, vilket gör att den som vill anlita honom fortfarande kan få rot-avdrag för arbetet.

Pia Bergman menar att det i dag är för svårt att dra in en f-skattsedel för ett företag som missköter sig.

– Vi behöver bättre återkallelsegrunder. I dagsläget krävs att man inte har deklarerat eller att man inte har betalat sin skatt vid upprepade tillfällen. Vi skulle vilja kunna stoppa en f-skattsedel direkt om vi upptäcker ett missbruk. Men en sådan förändring skulle kräva en lagändring.

På det nygamla byggbolagets hemsida välkomnas besökarna av en bild på företagaren i halvfigur, beskedet att företaget är omstartat efter att den tidigare verksamheten sålts och några lugnande ord till kunderna:

”Samma namn, samma duktiga hantverkare och samma goda kvalitet”.