Norsk ”succé” att lön kan krävas från arbetsgivarens kund
I Sverige förslås nu att huvudentreprenörer i byggsektorn kan få betala lön om deras underentreprenörer inte gör det. Norge har redan ett sådant system. En succé, enligt facket.
Redan 2010 infördes det så kallade solidaransvaret i Norge, bland annat i byggsektorn. Om ett företag inte betalar ut lön kan de anställda kräva pengar av företagets uppdragsgivare.
De kan gå med kravet till vilken som helst av de entreprenörer som finns ovanför den egna arbetsgivaren i entreprenörskedjan, men inte till beställaren.
– Jag tycker att det har varit en succé. Det har lyft upp väldigt många på minimilön som tidigare kanske inte skulle ha fått det, säger Per Skau, förbundssekreterare i det norska facket Fellesförbundet.
Systemet liknar det som nu föreslås i Sverige. Som Arbetet tidigare berättat välkomnar fack och flera myndigheter förslaget.
Men från arbetsgivarhåll kommer hård kritik, bland annat med motiveringen att modellen inte förebygger fusk.
Per Skau delar inte den bilden.
– Det var tänkt att verka preventivt och det gjorde det från dag ett, säger Per Skau om lagens effekt i Norge.
Han menar att seriösa företag nu är mer noggranna med vilka underentreprenörer de anlitar.
När det ändå blir problem med löneutbetalningar och facket vänder sig till huvudentreprenören sätter denne vanligen press så att underentreprenören faktiskt betalar sina anställda.
Arbetsgivare i Sverige har kritiserat förslaget för att lägga ansvaret för företag som inte sköter sig i knäet på dem som är seriösa. Per Skau känner igen argumenten från när lagen infördes i Norge.
– Men om du ska kalla dig seriös så ska du veta vad som pågår på din egen byggarbetsplats. Du ska veta vem som är där och att de följer lagar och regler. Det är bara då man kan kalla sig seriös.
Han säger att den som inte släpper in oseriösa aktörer heller inte får extra kostnader i och med reglerna.
– Annars kan man frånskriva sig ansvaret och säga att ”det skedde på vårt bygge men det var en underleverantör så vi har inte ansvar”.
En skillnad mellan det norska systemet och det som föreslagits i Sverige är att man i Sverige inte ska kunna rikta kravet mot vem som helst i kedjan.
Den som har ett lönekrav ska gå först till arbetsgivarens närmsta uppdragsgivare, sedan till huvudentreprenören.
Vidare kan man i Norge endast kräva den minimilön som höjts upp till lag, medan man i Sverige föreslås kunna kräva den lön man varit lovad.
