Tyska valet – en dieselfråga

STUTTGART. Strax efter klockan sex på kvällen surrar det till från porten till hyres­huset nära Marienplatz. Låset öppnas.

Philipp Bucholz drar upp dörren och småspringer uppför trapporna. Flera våningar upp stannar han och börjar sedan metodiskt jobba sig nedåt mot bottenvåningen igen. Han ringer på dörr efter dörr. Då någon öppnar sträcker han fram en liten påse med solrosfrön och en broschyr.
– Jag är från De Gröna, säger han och lämnar över valinformation.

Den 24 september går Tyskland till val och miljöpartisten Philipp Bucholz är orolig för föroreningarna i sin stad.
Stuttgart kallas ibland för en av världens fyra bilhuvudstäder (de övriga är Detroit i USA, Toyota i Japan och Turin i Italien).

Många här – i förbundsstaten Baden-Württemberg – har bilindustrin att tacka för sina inkomster. Det är ett av landets rikaste områden. Arbetslösheten på drygt 2 procent är låg även med tyska mått mätt.

Detta är Mercedes hemmaplan – bilmärket som mer än något annat förknippas med dieselmotorer. Men Stuttgart är också staden som är mest aktiv för att stoppa dieseltrafiken i stan. Smogen är en av de värsta i Tyskland, vilket beror på att de höga berg som ligger runt stadskärnan hindrar partiklarna att blåsa bort.

Philipp Bucholz, som nu kämpar för att locka väljare till miljöpartiet, förklarar att han gör det han kan för att minska sitt avtryck på miljön.

Han äter inte kött, cyklar och är politiskt engagerad. Han jobbar för ett Daimlerföretag, fordonskoncernen där Mercedes ingår.
– Det är ett litet start up-företag som heter Moovel. Vi försöker skapa trafiklösningar för smarta städer. Jag hoppas mycket på att elektriska självkörande bilar kommer att minska utsläppen, säger han.

De gröna är kluvna.

2011 vann miljöpartisten Winfried Kretschmann delstatsvalet i Baden-Württemberg. Han blev därmed den första gröna ministerpresidenten. Han är dock kontroversiell på många sätt.
– För några månader sedan var det många i vårt parti som reagerade då han gick ut och sa att han hade behövt köpa en riktig bil, en diesel, eftersom han skulle forsla ett tungt lass till sina barnbarn. Det var flera som reagerade på det här i Stuttgart där föroreningar är ett stort problem, säger Philipp Bucholz.

Ministerpresidenten Winfried Kretschmann gick också nyligen ut och betonade vikten av att skydda bilindustrin och sade att världen behöver moderna dieselmotorer för att klara en klimatomställning.

LÄS OCKSÅ – Låga löner ingen valfråga för tyskarna

Dagen efter att Philipp Bucholz delat ut sina flygblad i hyreshuset vid Marienplatz är kommersen i full gång på Königstrasse i centrala Stuttgart. Morötter, vindruvor och kantareller har dukats upp för försäljning i tillfälliga grönsaksstånd.

Trots att det är vardagsförmiddag passerar en strid ström människor genom centrum. Bland stånden har regeringspartiet, det kristdemokratiska CDU, satt upp ett litet bord med ett parasoll.

Iris Ripsam som tidigare suttit i Bundestag, det nationella parlamentet, hejar på bekanta och pratar med förbipasserande som stannar till.
– För mig är den absolut viktigaste valfrågan att se till att familjerna får mer pengar i fickorna, säger hon men lägger i nästa andetag till att hon tycket att det är viktigt att också göra något åt dieselföroreningarna.

Det är många som säger så – att bilindustrin och föroreningarna är en viktig fråga. Ändå är det inte något riktigt politiskt tryck i den inför valet. Det är som att partier, fackföreningar och organisationer inser att de alla sitter i samma båt. De vill ha renare luft, men inte förlora för många jobb på kuppen.

Dieselskandalen har redan nu gjort att försäljningen av dieselbilar minskar drastiskt. Det är många jobb i farozonen. Enbart i Tyskland beräknas mer än 800 000 jobb vara beroende av dieselbilstillverkningen.

Det är socialdemokraten Martin Schulz som konkurrerar med Angela Merkel om posten som förbundskansler. Han har försökt att använda dieselskandalen som en murbräcka för att spräcka kristdemokraternas starka väljarstöd. Merkel skyddar högavlönade chefer inom bilindustrin i stället för att se till att miljontals lågavlönade får en lön de kan leva på, har han sagt. Men taktiken verkar inte fungera.

Den tyska arbetarrörelsen är också kluven. När IG Metalls ordförande Jörg Hofman nyligen intervjuades i tysk radio tyckte han att det var dumt att dieselfrågan togs upp i valdebatten. Han ville främst betona risken att fler av hans medlemmar kunde förlora jobben.

Samtidigt tycker många andra fackmedlemmar att det borde ställas hårdare krav på bilindustrin.

Andrea Schiele skrockar lite då hon får frågan om hur det är att sitta mitt emellan. Hon äter lunch på en restaurang intill det stora fackföreningshuset i Stuttgart där hon jobbar för DGB, tyska LO – en centralorganisation där flera olika fackförbund ingår.
– Det är inte lätt, säger hon.

Medlemmarna i IG Metall och kolarbetarnas fack IG Bau har ofta en helt annan syn än till exempel butiksanställda i servicefacket Ver.di.

IG Metall är till exempel ganska nöjda med lösningen som innebär att 5,3 miljoner dieselbilar ska kal­las in och få sin mjukvara uppdaterad för att minska utsläppen. Inom andra delar av fackföreningsrörelsen hörs dock röster om att även hårdvaran, motorerna, måste modifieras för att miljön ska bli bättre.

Andrea Schiele säger att hon själv tycker att det viktigaste att sätta stopp för utsläppen här i Stuttgart men att det nog egentligen inte finns någon bra lösning.
– Folk har under flera år fått höra att dieselbilar ska vara så bra för miljön men de som köpt en bil riskerar nu att inte kunna köra till jobbet längre, säger hon.