Mer heltidsjobb i 70 procent av kommunerna
I drygt 70 procent av Sveriges kommuner har heltidsarbetet ökat under föra året, visar Arbetets genomgång. Men på 25 orter har utvecklingen gått bakåt.
De senaste åren har allt fler anställda gått över från deltid till heltid i Sveriges kommuner, visar Arbetets genomgång av den senaste statistiken från SKL.
Mellan november 2015 och november 2016 ökade heltidsarbetet i 205 av Sveriges 290 kommuner.
Men på de flesta ställen är ökningen relativt liten – vilket innebär att den totala andelen heltidsarbetande bara steg från 65 till 66 procent.
Det går inte heller lika bra för alla.
I 25 kommuner har andelen heltidare minskat under perioden och ser man till gruppen som arbetar med äldre och funktionshindrade, där problemet med deltid är som störst, har andelen heltidare minskat i 30 procent av kommunerna, totalt 86 stycken.
Allra sämst går det för Sollentuna och Hjo där andelen heltidsarbetande inom omsorgen om äldre och funktionshindrade har minskat med tio procentenheter.
Enligt Jeanette Hedberg, biträdande förhandlingschef på SKL, finns det olika skäl till att arbetet går trögare i vissa kommuner.
– Vår bild är att utvecklingen i det stora hela är mycket positiv. Det finns olika skäl till att arbetet går lite trögare på sina håll. Att införa heltid är en process och alla inblandade – politiker, tjänstemän, fackliga företrädare och medarbetare – måste jobba mot samma mål och se vinsten, säger hon.
Jeanette Hedberg är dock på det stora hela nöjd med arbetet. Bland annat har man nått ett tidigare uppsatt mål om 25 000 nya hel-tidare till årsskiftet 2016–2017.
Vår bild är att utvecklingen i det stora hela är mycket positiv
Något som ofta nämns som en baksida till att fler jobbar heltid är så kallade delade turer, där arbetstagaren får en längre obetald paus mellan två arbetspass för att schemat ska gå ihop.
Det finns ingen tydlig kartläggning över huruvida det arbete som pågår just nu i kommunerna har lett till att antalet delade turer har ökat.
– Jag tycker inte man ska fokusera på delade turer specifikt. När organisationen ska ställas om till heltidsarbete behöver arbetsgivarna titta på hur verksamheten ska organiseras i stort och hur det påverkar arbetstidsförläggningen. Frågan om delade turer är en del i arbetstidsförläggningen, säger Jeanette Hedberg.
I flera kommuner har man tagit policybeslut där man uttryckligen förbjuder delade turer. Vad tycker du om det?
– Vi har inga synpunkter på det. Det är upp till varje arbetsgivare att bestämma hur man vill hantera frågan.
Ulf Olsson (S) är sedan en tid ordförande för SKL:s förhandlingsdelegation och också kommunalråd i Borås. Han menar att frågan om delade turer ska lösas lokalt i kommunerna.
– På lokal nivå i Borås där jag varit ordförande i förhandlingsdelegationen har vi i princip fått bort de delade turerna. Det finns flera kommuner som jobbar väldigt aktivt, men det är inte en helt enkel fråga, säger Ulf Olsson.
Heltidsarbetets förändring det senaste året
Kartan visar utvecklingen av heltidsarbete i Sveriges 290 kommuner. I gröna kommuner har heltidsarbetet ökat mellan 2015 och 2016. I röda kommuner har heltidsarbetet minskat och i gula kommuner har det inte förändrats. I de gråa kommunerna saknas det data för något av åren. Klicka på kartan för att få mer information om din kommun.
Innehåll från extern tjänst
Genom att klicka på knappen godkänner du tjänstens dataskydsspolicy.
Lista: Heltidsarbetet i kommunerna
Listan visar heltidsarbetet i respektive kommun och är sorterad på efter 2016. Om du vill sortera om listan kan du klicka på någon av rubrikerna. Du kan också söka efter din kommun högst upp till höger.
Båda parterna vill ha heltid som norm
• Det var i avtalsrörelsen 2016 som arbetsgivarparten Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och fackförbundet Kommunal kom överens. Heltid ska vara norm i välfärden och alla kommuner ska, innan 2017 är över, ha en plan för hur de ska nå dit.
• Att heltidsarbete är något eftersträvansvärt är båda parter överens om.
• Från fackets sida handlar det om att säkra en lön som går att leva på och en rimlig pension, och samtidigt minska lönegapet mellan män och kvinnor, då deltid är betydligt vanligare i kvinnoyrken.
• Arbetsgivarna å andra sidan står inför stora förändringar i befolkningen där allt fler blir allt äldre. För att ha tillräckligt med arbetskraft för att ta hand om de gamla behöver vi helt enkelt jobba mer.
