I budgeten för 2018 saknas många investeringar. Här saknas också nödvändiga förändringar i socialförsäkringarna.

Men med det sagt: som helhet är årets budget en föredömlig studie i solidariskt reformarbete som bäddar för en långsiktigt hållbar fördelningspolitik.

Det framgår när Arbetets ledarsida läser budgeten genom LO-anslutnas rättviseglasögon.

Pensioner

Att sänka skatten för pensionärer blev en närmast nödvändig post i budgeten. Genom jobbskatteavdragen skapade Alliansen en straffskatt för arbetslösa, sjuka och pensionärer.

På så sätt ville Alliansen sätta press på alla att ta sig i kragen och skaffa ett jobb.

Socialdemokraterna å sin sida avfärdar Alliansens ideologi om att sjuka och arbetslösa är lata och ser att pension är uppskjuten lön.

Då ska det inte heller finnas några skatteskillnader och en skattesänkning är nödvändig.

Höjt tak i sjukförsäkringen

De rödgröna höjer taket i sjukförsäkringen från 7,5 till 8 basbelopp efter att Alliansen sänkte taket 2007.

Det känns som bakvända världen eftersom det är medel- och höginkomsttagare som tjänar på en höjning och förlorade på en sänkning (alla med en inkomst över 28 438 kronor).

Det hela är dock mycket logiskt. Alliansens syfte med att sänka taket 2007 var att tvinga fram privata lösningar och minska acceptansen för en solidariskt finansierad välfärd hos de högavlönade.

Att höja taket och göra det allmänna systemet rättvist för alla blir därmed den rödgröna regeringens sätt att försvara en solidariskt finansierad välfärd.

Jämlik skola

Ambitionen att skapa större rättvisa syns också i regeringens beslut att köra över Skolverket och gå på Skolkommissionens förslag att fördela skolans resurser utifrån socioekonomiska faktorer.

Fram till 2020 höjs stödet med 6 miljarder kronor.

Nya jobbsatsningar

Regeringen gör om hela systemet med extratjänster och traineejobb och förenklar det i ett mycket omfattande jobbprogram.

Samtidigt bygger regeringen ut kunskapslyftet med 18 000 platser.

Vi har därmed återvänt till den rättvisebaserade synen på arbetsmarknadsutbildning att utbilda arbetskraften till de jobb som finns i stället för att fortsätta Alliansens väg att skapa enkla jobb för en ny underklass.

Fackavgiften blir avdragsgill

Att avdragsrätten för fackföreningsavgiften återinförs är även det en rättvisefråga eftersom arbetsgivarna får dra av sin avgift för att vara med i en arbetsgivarorganisation.

Barnbidraget

Att barnbidraget skulle höjas under mandatperioden var något Socialdemokraterna lovade inför valet 2014.

Även här syns rättviseperspektivet tydligt. Ett höjt barnbidrag på 200 kronor är det bästa sättet att nå de mest ekonomiskt utsatta familjerna.

För allianspartierna är en sänkning av inkomstskatten mer prioriterad eftersom det gynnar höginkomsttagare.

Vårdmiljarder

En miljard extra till förlossningsvården, nästan lika mycket till psykiatrin och hela två miljarder extra för att förbättra vårdanställdas arbetsmiljö.

Att kärnan i kvalitativ vård är att vårdanställda har bra arbetsförhållanden är en insikt vi aldrig ser hos Alliansen.

Borgerliga partier vurmar som bekant hellre för privatiseringar som leder till personalneddragningar och att heltidstjänster hyvlas ned till deltider.

Investeringssparkonto

I budgeten ligger också en skattehöjning på sparande i investeringssparkonton som kostar spararna 6 kronor och 25 öre i månaden för varje 100 000 kronor i sparat kapital.

Det verkar inte som om Alliansen förstår att de med sina upprörda protester mot denna låga skattehöjning gör sig till åtlöje hos alla dem som gärna skulle betala 6,25 kronor i skatteökning om de bara hade sådan inkomst att de kunde spara 100 000 kronor.

Vad fattas då i årets budget?

Underutnyttjad sjukförsäkring

Framför allt finns här en enormt glapp på sjukförsäkringens område. Som sagt höjs taket i sjukförsäkringen, men samtidigt har Försäkringskassans hårdare tolkning av lagen gjort att färre sjuka över huvud taget får ersättning.

De lägre kostnaderna för sjukförsäkringen har gjort att hela 3,8 miljarder kronor kunde sparas in under 2016.

Allt tyder dock på att de sparade pengarna är en följd av ett systematiskt underutnyttjande av sjukförsäkringen där fler får avslag. Årets budget har baserats på ett fortsatt underutnyttjande i stället för att uppfylla verkliga behov.

Mer investeringar

Trots att bostadsbyggandet tagit fart behövs fler billiga bostäder om bostadsbristen ska botas. Så länge tåg står stilla är också behovet av investeringar i ny infrastruktur tydligt.

Personaloptioner

I budgeten finns också små bottennapp. Till exempel förslaget att nystartade företag som har dåligt med pengar ska få dela ut personaloptioner i stället för lön.

Anställda ska ha reguljär lön för det arbete de utför, inte lockas med att få delta i en Gröna Lund-tombola på aktiemarknaden. Det är ingen större post i budgeten och förslaget är en eftergift åt Miljöpartiet.

Men det gynnar, enligt en tidigare kartläggning av dåvarande LO-Tidningen, främst manliga tjänstemän och missgynnar kvinnliga LO-medlemmar.

Sammantaget syns en tydlig röd tråd av ökad rättvisa i den rödgröna budgeten, men med stora frågetecken runt sjukförsäkringen.

Att budgeten innehåller motsvarande en procent av BNP i överskott innebär också att Sverige fortsätter att betala av på statsskulden trots en av Europas lägsta statsskulder.

Nästa år kommer svensk statsskuld att vara den lägsta sedan 1977.

Magdalena Anderssons ambition är att komma ned till det nya överskottsmålet som alla partier utom Sverigedemokraterna har kommit överens om, på 0,33 procent i stället för 1,0 procent.

Det ger ytterligare reformutrymme.

Varför detta inte kan ske redan nu förklarar Magdalena Andersson med att det skulle ge en alltför expansiv budget som riskerar att slå tillbaka mot ekonomin.

En sådan risk är dock svår att se om pengarna satsas på eftersatt infrastruktur.

Och den är irrelevant om pengarna säkrar att sjuka inte svälter ihjäl.

Vi har dock en budget som i år mer än vanligt genomsyras av rättvisa. Låt det bli en avstamp för ännu högre takt efter valet 2018.