Barnbidraget höjs med 200 kronor – här är hela budgeten
Höjningen av barnbidraget är sista stora budgetnyheten. När finansminister Magdalena Andersson (S) presenterade höstbudgeten försvarade hon den expansiva politiken: ”Att inte göra något åt den här typen av växande klyftor är farligt, urholkar den svenska modellen och får politiska konsekvenser när människor halkar efter”.
Att barnbidraget höjs med 200 kronor avslöjades när finansminister Magdalena Andersson (S) presenterade budgeten för 2018 i sin helhet.
Reformer på 40 miljarder kronor för att stärka välfärden och minska klyftorna i samhället. Underskott i statsfinanserna som har vänts till överskott. En statsskuld som är den lägsta sedan 1977. 200 000 fler människor som går till jobbet jämfört med när regeringen tillträdde.
Så kan finansminister Magdalena Anderssons (S) budskap sammanfattas när hon under onsdagen presenterade höstbudgeten för 2018.
Flera politiska kommentatorer har poängterat att regeringens sista budget före valet lovar mycket till alla.
– 40 miljarder nästa år går till att betala av på statsskulden men vi ska också se till att de ekonomiska framgångarna kommer alla till del – i hela landet, sa Magdalena Andersson som betonade att det är viktigt att fortsätta rusta för sämre tider.
De flesta av förslagen som presenterades var kända sedan tidigare, men nytt för dagen är det höjda barnbidraget på 200 kronor per barn och månad.
Det här har varit en viktig fråga för arbetarrörelsen och så sent som för en månad sedan skrev LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson på DN Debatt att barnbidraget måste höjas så att löntagare får större del av det välstånd som skapas.
– Barnbidraget är en viktig del i den generella välfärden och det är den del av den generella välfärden som urholkas om man inte fattar aktiva beslut. Och det har inte gjorts sedan 2006, vilket har gjort att barnbidraget har urholkats, säger Magdalena Andersson.
När det gäller arbetsmarknad lyfte finansministern fram att sjunkande arbetslöshet väntas under 2018, 2019 och 2020.
– Sysselsättningen är hög och svensk arbetslöshet har inte varit lägre än sedan före den ekonomiska krisen, säger hon.
Men utmaningen är att få de nyanlända att komma i arbete.
Bland inrikes födda är arbetslösheten låg, men fortsatt för hög bland utrikes födda även om arbetskraftsdeltagandet ökar i denna grupp.
– Här är nog den etableringsreform som alliansregeringen genomförde en viktig förklaring till det här, så det var ju en bra reform.
Här pekade Magdalena Andersson på olika utbildningsreformer i budgeten, på den nya utbildningsplikten för nyanlända och utökade resurser till snabbspåren.
Samtidigt finns 100 000 lediga jobb där det saknas människor med rätt kompetens.
Här lyfte finansministern bland annat fram utökat antal platser på yrkeshögskolan och regeringen så kallade kunskapslyft.
Sverige ska konkurrera med kunskap och kompetens, inte med låga löner, konstaterade hon.
– Till skillnad från högerpartierna och Sverigedemokraterna så vill inte vi att riksdagen ska lagstifta om lägre löner utan vi vill att parterna ska ta ett självständigt ansvar för lönebildningen. Men då krävs att vi har en hög anslutningsgrad, sa Magdalena Andersson och kom in på det kommande förslaget om att införa avdragsrätt för fackföreningsavgiften.
Magdalena Andersson pekade på att arbetsgivare varit missnöjda med dagens anställningssubventioner. Därför slås fem stöd ihop till ett, bland annat försvinner instegsjobb, särskilt anställningsstöd och traineejobb.
– Det har varit en stor efterfrågan bland svenska arbetsgivare om att nuvarande anställningsstöd har varit för många och för krångliga. Här buntar vi nu ihop fem anställningsstöd som blir ett – introduktionsjobb.
När Magdalena Andersson kom in på globala risker för ekonomin stannade hon upp i Trumps USA och Storbritannien med sitt Brexit och pekade på risker med ökande inkomstklyftor.
I Sverige har klyftorna ökat under de senaste åren. Även i Sverige har den rikaste procenten dragit ifrån
Även om hon inte ser samma situation i Sverige är det viktigt att förebygga en liknande utveckling här, genom strukturreformer som stärker ”den svenska modellen”.
– I Sverige har klyftorna ökat under de senaste åren. Även i Sverige har den rikaste procenten dragit ifrån. Att inte göra något åt den här typen av växande klyftor är farligt och urholkar den svenska modellen och får politiska konsekvenser när människor halkar efter.
Regeringen mål om att nå EU:s lägsta arbetslöshet till 2020, något den inte ens är nära att nå.
På frågan om regeringen kommer att missa målet svarade finansministern med att lyfta den sjunkande arbetslösheten.
– Det här målet är vägledande för regeringens politik och min bedömning är att det har tjänat regeringen väl. Det gör att vi har haft ett väldigt tydligt fokus på arbetslösheten och ser att det ger effekt i verkligheten. Självklart är det vad vi arbetar efter och kommer att fortsätta med oförtrutet tills vi når målet.
