Detta gäller om chefen vill övervaka dig
Med hjälp av Susanna Kjällström, jurist på LO-TCO rättsskydd, reder Arbetet ut vad nuvarande regler och praxis säger om övervakning på jobbet.
Gps och annan positionering: Svårt för anställd att säga nej
Positioneringsteknik kan användas exempelvis för att ge underlag till skatteredovisning, det kan handla om körjournaler från bilar eller byggnadsarbetare som loggar in i personalliggare.
– En annan populär sak på senare tid är någon sorts pennor i hemtjänsten, där man bockar av att man varit hemma hos en vårdtagare. Så att arbetsgivaren kan se hur långt tid man var där, säger Susanna Kjällström.
Hon konstaterar att arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal måste förhandla innan de inför tekniken, enligt MBL:s skrivningar om att förhandla viktigare förändringar.
– Men om arbetsgivaren står på sig om att viss övervakning ska ske är du som arbetstagare skyldig att rätta dig efter det så länge man inte kan visa att det arbetsgivaren vill göra står i strid med personuppgiftslagen, annan lag eller god sed.
Personuppgiftslagen kräver att intresset av att behandla personuppgifter väger tyngre än den enskildes intresse av skydd för integriteten. Som enskild är det en svår avvägning att göra, ytterst riskerar man sin anställning om domstol sedan gör en annan bedömning.
Det är inte tillåtet att samla in uppgifter utöver det som är det ursprungliga syftet med övervakningen.
Kameraövervakning: Finn dig i att bli filmad
– Som anställd är du väldigt utlämnad. Har arbetsgivaren rätt att sätta upp kamerorna enligt kamera-övervakningslagen så kommer de att komma upp och du får finna dig i att du är filmad, säger Susanna Kjällström.
Inför kameraövervakning krävs förhandling enligt medbestämmandelagen om arbetsgivaren har kollektivavtal.
– Till syvende och sist är det arbetsgivaren som bestämmer men om du är en duktig facklig representant kan du påverka. Det är din uppgift att påtala alla integritetsfrågor och försöka påverka var och hur man sätter upp kamerorna, säger Susanna Kjällström.
På arbetsplatser som allmänheten saknar tillträde till krävs inget tillstånd. Arbetsgivaren ska då i första hand vikta intresset för övervakning mot de anställdas rätt att slippa övervakas.
När Datainspektionen tidigare i år granskade övervakningen på fem hotell runt om i landet använde samtliga kameraövervakning på ett sätt som stred mot lagen, de kunde inte visa att ett tillräckligt starkt behov fanns.
Susanna Kjällström konstaterar att det kan vara ett lagbrott att använda kameror som satts upp i säkerhetssyfte till övervakning av personal. Å andra sidan är skadestånden låga och arbetsgivaren kan ändå använda det filmade materialet för att bevisa att anställda agerat fel.
Detta är nuläget. När EU:s data-skyddsförordning träder i kraft nästa år kommer reglerna ändras, exakt hur är oklart. Men det finns förslag bland annat om stärkt förhandlingsskyldighet.
Slumpvisa drogtester: Vanligt i många branscher
Antalet drogtester tagna i arbets-livet som prövas på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, en av de största aktörerna på området, har mer än dubblerats mellan 2011 och 2016.
– Fler och fler företag kommer igång med slumpvisa tester, säger Tomas Villén, sjukhuskemist på Karolinska.
Hans uppfattning är att testandet är väldigt spritt. Drygt 4 procent av provsvaren är positiva, men i många fall har det naturliga förklaringar så som läkemedelsanvändande.
– Det finns ingen lagreglering av drogtester utan man får titta på om det arbetsgivaren vill göra är i överensstämmelse med god sed på arbetsmarknaden, säger Susanna Kjällström.
Hon säger att Arbetsdomstolen väger intresset för proverna mot integriteten.
– Om din arbetsgivare vill att du ska göra ett alkohol- eller drogtest ska du, om du tänker vägra genomföra det, vara medveten om att du riskerar din anställning.
En domstols bedömning påverkas av sådant som hur testerna görs och vad det finns för policy, men det finns inga glasklara gränser.
Brottsregisterutdrag: Krav från allt fler arbetsgivare
Det finns särskilda registerutdrag som man är skyldig att visa upp inför jobb i bland annat barnomsorgen. Vid sidan om det begär allt fler ut fullständiga utdrag om sig själva, vilket alla har rätt till. En förklaring är att många arbetsgivare numera kräver att få se sådana utdrag, trots att kravet för de flesta jobb inte har stöd i lagen.
– Vill vi ha ett samhälle där den som av någon orsak hamnat i belastningsregistret aldrig kommer att kunna försörja sig? säger Susanna Kjällström.
Tidningen Dagens Samhälle gjorde förra sommaren en undersökning som visade att var femte kommun begärde brottsregisterutdrag för jobb som inte har några sådana lagkrav kopplade till sig.
Upprepade gånger, senast 2014, har statliga utredare föreslagit begränsningar av vad arbetsgivare får kräva. Regeringen säger sig ha för avsikt att ta fram lagförslag.
