Handelsminister Ann Lindes balansgång mellan affärer och moral

Under kinabesöket träffade du den kända fackliga aktivisten Han Dongfang. Vad pratade ni om?
– Ja, jag träffade honom i Hong Kong där han har sin bas. Han vill skapa riktiga och fria fackföreningar i Kina, fack som har rätt att förhandla om kollektivavtal. Idag finns det inte arbetskontrakt i någon större utsträckning så han koncentrerar sig på att få stånd förhandlingar och kollektivavtal. (Läs vår tidigare intervju med Han Dongfang.)

Han har ju i flera år talat om svenska modellen som ett föredöme men hur går det? Ledningen i världens största fack – Acftu – utses av kinesiska kommunistpartiet?
– Det är svårt att utifrån säga vad som är det effektivaste sättet att stärka arbetares rättigheter och det finns flera olika strategier.

Men har situationen för fackliga blivit bättre i Kina de senaste åren?
– Den har inte blivit bättre, men det är därför detta är viktiga frågor och därför vi hade med oss fackförbundet Unionen i delegationen.

Vad är de största bristerna i Kina då det kommer till fackliga rättigheter?
– Vi pratar mycket om Global deal, att öka en social dialog mellan staten och fria fackföreningar. Självklart är grunden att det ska finnas fria fackföreningar. Vi tror att det inte bara är bättre för arbetstagare utan även för produktiviteten. Just nu är det många lokala strejker i Kina. Om man har fria fackföreningar och en bra dialog så bidrar det till en arbetsmarknad där båda sidor tar ansvar. På svenska ambassaden i Peking har vi därför sedan tio år tillbaka ett CSR-center som genomfört över 1000-utbildningar om detta.

Den kinesiska staten har kidnappat den svenska bokförläggaren Gui Minhai som varit fånge i ett och ett halvt år nu. Hur togs det fallet upp?
– Statsministern tog upp det specifikt och det gjorde även vi andra ministrar. Under besöket tog vi även upp andra fall som EU har listat. Där fick vi dock de förväntade svaren – att de har en annan syn och att de följer olika lagar.

Nyligen kritiserade Magnus Fiskesjö, som tidigare var kulturattaché vid ambassaden i Peking, regeringen för att vara för passiva i fallet med Gui Minahai. Hur kommenterar du det?
– Hans kritik stämmer inte. Han vet inte vad regeringen gör. Det var ett långvarigt arbete som ledde till att Johan Gustafsson (den kidnappade svensken som hölls fången i fem år i Mali, red anmärkning) släpptes fri. Där har vi inte heller gått ut och talat om arbetet bakom frigivningen. Min poäng är att regeringen jobbar med alla konsulära fall men att vi tror att det är bäst att inte i detalj berättar vem som säger vad till vem. Det kan försvåra människors situation.

Sverige slöt flera samarbetsavtal, om bland annat livsmedelsbranschen, resebranschen och industrin. Hur mycket är de avtal som slutits värda?
– Vi har inte räknat på alla avtal ännu men Nevs avtal med Didi, kinesiska Uber, är värt  500 miljoner dollar. Sweco slöt ett avtal på 31 miljoner dollar, det slöts även ett sjukvårdsavtal på 100 miljoner kronor och ett samförståndsavtal om hållbar stadsutveckling. Jag undertecknade också ett avtal som innebär att ungdomar kan få praktikarbete i Hong Kong, vilket är något vi jobbat med i många år.

– Vi hade även en middag om CSR-frågor (företagens sociala ansvar) där vi träffade underleverantörer till stora svenska företag. Ofta kräver våra stora företag att underleverantörer ska leva upp till en viss CSR-standard men de har inte lika lätt att leva upp till de kraven som de stora företagen. Det pratade vi om under middagen.

Du var ju med på en annan exportresa nyligen, till Iran. Där tog regeringen upp en lista med namn på personer vars mänskliga och fackliga rättigheter kränkts. Har det lett till några konkreta resultat?
– Jag kan berätta att det blivit minst ett positivt resultat som vi har kommunicerat med Amnesty men det är inget vi går ut med. Vi är ofta tysta i sådana här frågor eftersom det kan leda till att det påverkar andra människor. (Läs artikeln från Ann Lindes besök i Iran) 

Tror du att handel främjar demokrati?
– Ja, det tror jag. Framför allt att det främjar möjlighet att ta upp frågor att diskutera frågor där vi har olika syn, som fackliga rättigheter eller demokratisk utveckling. Svenska företag kan dessutom genom sitt sätt att vara ändra situationen då de uppmuntrar fackliga organisationer, eller som i Saudiarabien ökar möjligheten för kvinnor att arbeta.

Du är ju också EU-minister. Nu är Storbritannien på väg att lämna EU. Vad är de viktigast just nu som regeringen följer just nu.
– Just nu? Utan tvekan EU-medborgarnas rättigheter i Storbritannien. Där har britterna lagt ett förslag och EU:s chefsförhandlare Michel Barnier har tagit upp ett antal saker som inte står i det brittiska erbjudandet. Detta är den absolut viktigaste frågan. Därefter kommer vi ganska snabbt att komma in på notan för ett utträdet ur unionen.

Labours Jeremy Corbyn fick oväntade framgångar i valet i Storbritannien. Har svensk socialdemokrati något att lära av Corbyn?
– Det är svårt att säga.

– Macron (Frankrikes president som tidigare var minister landets s-regering, red anmärkning) går åt en center-högerriktning och fick därmed vårt systerparti i Frankrike att göra sitt sämsta val någonsin. Samtidigt gjorde Corbyn en vänstersväng…men många av hans förslag är lik den politik vi redan har. Storbritannien är ett väldigt konservativt land. Där anses det väldigt vänster att föreslå att universitetsutbildningen ska vara gratis.

Ja?
– Frågan är snarare hur politiker ska lyckas engagera människor. Det är svårt att dra enkla slutsatser från andra länder.

– I Kanada fick premiärministern frågan om varför han ville ha en regeringen med 50 procent kvinnor och svarade för att det är år 2016. Det blev en världsnyhet. I Sverige hade vi kunnat svara samma sak år 1994. Det som anses stort och radikalt i andra länder kan vara väldigt mainstream hos oss. Jag tror att vi har mycket att lära av val i andra länder men det är inte så enkelt med att bara säga att om vi bara går åt vänster eller höger så går det bra. Det är dock otvetydigt att människor kräver mer öppenhet och mer deltagande.