En månad har gått sedan LO presenterade sitt förslag om utbildningsjobb för nyanlända med grundskolekompetens. De nya jobben ska locka arbetsgivare med lägre lönekostnader och de nyanlända ska studera på sidan av arbetet för att öka sin kompetens. Att facket öppnar upp för lägre lönekostnader har fått kritik, men är nödvändigt, enligt LO.

– För att arbetsgivarna ska vara intresserade av det här behöver lönekostnaderna bli lägre, konstaterade LO-ekonomen Torbjörn Hållö när förslaget presenterades och diskuterades på ett seminarium i dag.

Han tillade dock att nyckeln för att det ska fungera är att det samtidigt finns ett generöst studiemedelssystem kopplat till de nya utbildningsjobben.

LO vill också att skolplikten utökas för nyanlända så att den omfattar alla som inte fyllt 40 år och saknar grundskolekompetens.

Även Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, vill se mer utbildning för att få fler i arbete. SKL föreslår en helt ny utbildningsorganisation för nyanlända under 30 år som saknar gymnasiekompetens.

De ska få utbildning med individuell studieplan i upp till sex år och få behålla sin etableringsersättning under tiden.

Tanken är att de ska nå gymnasiekompetens med inriktning mot olika bristyrken som efterfrågas regionalt.

– Vi behöver bryta mönster och öka samverkan mellan olika aktörer både nationellt och regionalt, sa Per-Arne Andersson, avdelningschef på SKL.

– Det här är vårt förslag, men vi är öppna för att diskutera varianter, tillade han.

LO:s förste vice ordförande Therese Guovelin, såg positivt på att SKL lyfter vikten av utbildning, men var skeptisk till en ny utbildningsorganisation för nyanlända.

– Vi behöver använda den reguljära utbildningen som redan finns för att kunna starta nu, sa hon.

Även Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi och ordförande för Arbetsmarknadsekonomiska rådet, höll med om att det behövs satsningar på utbildning för nyanlända.

Han var dock skeptisk till LO:s förslag om att tvinga dem att utbilda sig oavsett om det är knutet till utbildningsjobb eller på grundskolenivå.

Liksom tidigare slog han i stället ett slag för nya enklare jobb med lägre löner oavsett om de anställda vill studera eller inte. Trots att LO avvisat den tanken såg han förslaget om utbildningsjobb som ett steg i rätt riktning.

– Det signalerar ett nytänkande som jag ser som positivt, sa han.

Tanken är att utbildningsjobben som LO föreslagit ska regleras avtalsvägen. Några förhandlingar med Svenskt Näringsliv har dock inte inletts ännu. Som Arbetet tidigare berättat anser Svenskt Näringsliv nämligen att det är något för parterna i respektive bransch att förhandla om och inget som ska avgöras centralt.

Läs mer om utbildningsjobb

• Hur låga löner går det att försörja sig på?

• Oklart väg för utbildningsjobb

• Jobben allt mer ojämnt fördelade

• LO:s låglöneutspel får kritik

• LO:s långa resa i Sverige

• Perspektiv: Kan LO:s utspel bota ministerns huvudvärk? – Lena Hennel

• Ledare: LO:s utbildningsjobb kan lösa matchningsproblemen – Maria Ehlin Kolk

• LO öppnar för lägre löner