Det var i måndags som LO höll den uppmärksammade presskonferensen om de så kallade utbildningsjobben. Med utbildning parallellt med jobb vill LO få in fler nyanlända på arbetsmarknaden. Det stora diskussionsämnet efteråt blev dock att LO samtidigt öppnar för att sänka lönekostnaderna för deltagarna – antingen med lägre löner, eller genom att företagen får pengar av staten för att anställa någon på ett utbildningsjobb.

– Vi accepterar att det sker med lägre lönekostnader. Det är nödvändigt med lägre kostnad än i våra avtal i dag, sa LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson i måndags.

Professor Anders Forslund, på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, forskar just nu kring nyanländas etablering. Tidigare jobbsatsningar har fått kritik för skrala resultat och få skapade arbeten. Anders Forslund tror inte heller att utbildningsjobben skulle göra avgörande skillnad.

– Sänkta lönekostnader gör att fler anställs men det finns inga starka belägg för att det blir några jättestora effekter, förklarar han.

Enligt honom visar utländska studier att en sänkt lön på 10 procent bara ger en sysselsättningsökning på någon procent.

– Det är små effekter i de flesta studier som har gjorts.

LO:s förslag har i veckan också mötts av kritik. Fackliga veteraner som Arbetet talat med anser att LO ger sig in på en farlig väg.

Ingemar Göransson, pensionerad LO-utredare, menar visserligen att det är bra att man prövar nya grepp. Men att LO öppnar för lägre löner tycker han är problematiskt. Risken är att det på sikt kan leda till att lönerna sänks generellt.

– Man ska vara väldigt försiktig från fackligt håll att gå den vägen. Så fort man gör det riskerar det att braka iväg.

Ingemar Göransson befarar att det är individen som får ”bära kostnaden” i stället för staten:

– Det är ett brott mot tidigare tradition. Jag hade föredragit statliga subventioner.

Han är också orolig för vad som händer när den anställde, efter några år, är färdigutbildad och ska ha en högre lön. Tas de pengarna då ur potten och sänker löneläget för hela arbetsplatsen, frågar han sig.

En annan som riktar kritik mot förslaget är den före detta Kommunalordföranden Annelie Nordström, nu arbetsmarknadspolitisk talesperson för Feministiskt initiativ.

– Det är på sätt och vis samma sak som att säga ja till enkla jobb fast man krånglar till det, säger hon.

Hon menar att det är en bra idé att kunna jobba och utbilda sig parallellt, men är starkt kritisk till öppningen för att sänka lönerna. Särskilt när det gäller nyanlända som har ett försörjningskrav på sig om de vill ta sina anhöriga till Sverige.

– Det skulle dröja åratal tills en sådan person skulle kunna få hit sina anhöriga. Det minsta man kan begära av LO är att man i samma andetag kräver att man ska ta bort försörjningskravet, säger hon.

Ronny Wenngren, ombudsman på Elektrikerförbundet och tidigare förhandlingschef, är mer diplomatisk

– Det är alltid väldigt lätt att kritisera och det är tungt att vara den som lägger förslagen. Samtidigt måste vi göra något för att få in folk i jobb. Jag tycker att det är bra att man är konstruktiv och funderar över lösningar, säger han.

Ronny Wenngren menar att just utbildningen kan vara en faktor till att lönerna inte sänks generellt med det nya förslaget.

– Här kommer man att kombinera det med utbildning vilket kan höja lönen. Man måste se till att det inslaget blir stort och verkligen ger ett lyft, säger han.

Utbildningsjobb

Vad är det?

• Den anställde har ett reguljärt arbete men genomför samtidigt en reguljär utbildning, i huvudsak utanför sin arbetsplats.

• När den anställde inte är på arbetsplatsen försörjer hen sig med studiestöd. LO föreslår ett nytt ”generöst” studiestöd för gruppen.

• För att arbetsgivarna ska vara intresserade måste lönekostnaderna för den tiden personen är på plats och jobbar vara lägre än i befintliga avtal, enligt LO. Lönekostnaderna kan sänkas, genom sänkt lön och/eller genom subvention från staten.

• När personen är färdigutbildad ska lönen höjas till kollektivavtals-enlig lön.

• Satsningen på utbildningsjobben ska, enligt LO, vara tillfällig och möjliggörs av bristen på arbetskraft. Exakt hur länge LO vill se satsningen är oklart.

Vilka gäller det?

• Förslaget gäller alla som har genomfört grund-skolan men som saknar ytterligare utbildning, men LO vill särskilt nå nyanlända.

• Målgruppen omfattar i dag cirka 50 000 personer i åldrarna 25–45 år, ett antal som kommer att växa i takt med att fler nyanlända fullgör grund-skola och får uppehållstillstånd.

• För dem med ofullständig grundskoleutbildning, ungefär 31 procent av de nyanlända i det så kallade etableringsuppdraget, vill LO i stället se utökad skolplikt. – Vi vill införa skolplikt för alla nyanlända under 40 år. Det krävs för att man ska kunna etablera sig på den svenska arbetsmarknaden säger LO:s förste vice ordförande Therese Guovelin.

Vad krävs?

• För att förslaget ska gå att genomföra krävs det överenskommelser såväl med arbetsgivarna som med staten. Därför går det inte i dag att säga hur ett färdigt system kan komma att se ut. Däremot ställer LO flera krav på staten inför förhandlingarna.

• Förutom förändringarna i skolplikten handlar det om att parterna får ökat inflytande över subventionerade anställningar samt ett nytt studiestöd för dem med utbildnings-jobb för tiden de studerar.

Vad är skillnaden mot YA-jobben?

• På yrkesintroduktionsjobben (YA) sker utbildningen och handledningen, minst 15 procent av tiden, på arbetsplatsen. I LO:s förslag ska staten ta ett större ansvar för utbildningen och en stor del av den ska ske utanför arbetsplatsen. Man hoppas därigenom att fler företag ska bli intresserade av att anställa. Väldigt få företag använder sig av yrkesintroduktionsanställningar i dag.

Läs också

• LO:s långa resa i Sverige

• Perspektiv: Kan LO:s utspel bota ministerns huvudvärk? – Lena Hennel

• Ledare: LO:s utbildningsjobb kan lösa matchningsproblemen – Maria Ehlin Kolk

• LO öppnar för lägre löner