Staten allt osynligare på landsbygden
ARBETET GRANSKAR. Två tredjedelar av kommunerna har förlorat Försäkringskassan under de senaste tjugo åren enligt Arbetets genomgång. De mest utsatta landsbygdskommunerna efterlyser kvalificerade statliga jobb.
LÄS OCKSÅ ”Staten måste sluta sätta käppar i hjulet för kommunen”
På många orter har Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan stängt sina kontor sedan 90-talet. Därutöver har andra statliga verk och myndigheter omlokaliserats från landsbygdskommuner till storstäder.
1995 fanns Försäkringskassan i alla Sveriges kommuner och hade 16 900 anställda på 359 lokalkontor och 21 mindre servicecenter. 2015 hade antalet anställda krympt till 13 500 fördelat på 90 orter. Av dessa kontor är det 57 som har Försäkringskassan som huvudman, på resten står Skatteverket eller Pensionsmyndigheten som huvudman.
Under borgerliga och socialdemokratiska regeringar försvann alltså två tredjedelar av Försäkringskassans alla kontor. Arbetsförmedlingen har ingen tillgänglig statistik äldre än 2002. Men då, liksom på 90-talet, var det reglerat att Arbetsförmedlingen skulle finnas i varje kommun och totalt fanns 325 kontor. I december 2015 var 315 kvar, men många av dessa är inte bemannade utan fungerar endast som möteslokaler.
– Vi har under senare tid tappat statliga jobb från tingsrätten, Arbetsförmedlingen, Lantmäteriet och Försäkringskassan. Dessa arbetstillfällen vill vi naturligtvis ha tillbaka, säger Anders Häggkvist, (C), kommunalråd i Härjedalens kommun.
Han har deltagit i en enkät som Arbetet mejlat ut till de 23 kommuner som, enligt den parlamentariska Landsbygdskommittén, anses ha störst utmaningar för att växa.
Apropå kommitténs förslag om att flytta 10 000 jobb från Storstockholm har Arbetet frågat vilken typ av statliga jobb dessa kommuner helst vill ha, liksom om de har några särskilda förutsättningar för en viss typ av jobb eller bransch.
Hälften av kommunerna har svarat. Merparten är ense om att de först och främst behöver akademiska jobb.
– För en liten kommun som Vansbro är det viktigt att staten satsar på åtgärder för att säkra kompetensförsörjningen. I dag har vi stora svårigheter med rekrytering inom näringslivet och den kommunala förvaltningen, säger kommunalrådet Stina Munters, (C), och fortsätter:
– Det är olyckligt att staten centraliserar och det måste upphöra nu. Jag vill att alla medborgare ska ha samma tillgång till statliga myndigheter.
Peter Egardt (S), kommunalråd i Älvdalen, ger Länsstyrelsen och Kriminalvården som ytterligare exempel på statliga myndigheter han skulle vilja se i den egna kommunen.
– Vi saknar statlig service inom olika områden. När det gäller särskilda förutsättningar så kan statliga jobb kopplat till besöksnäringen vara konstruktivt. Vi har lojal arbets-kraft som det är värt att vidareutbilda, liksom lägre lönenivåer och lägre lokalkostnader. Det gör att det också går att spara pengar genom flytt från överhettade områden som Stockholm, säger Peter Egardt.
Försäkringskassan vill inte kommentera Arbetets artikel innan 22 mars. Då ska myndigheten lämna sitt svar till regeringen om Landsbygdskommitténs slutbetänkande.
LÄS OCKSÅ Enkät: Vilka jobb behövs mest?
Kommentar från Arbetsförmedlingen
Ungefär ett dussintal kommuner saknar i dag Arbetsförmedlingskontor och kommande år planeras nedläggning i ytterligare ett femtiotal kommuner. Men Arbetsförmedlingen menar att det finns tillräckligt god service i hela landet.
– Sedan två år driver Arbetsförmedlingen ett förnyelsearbete kallat Förnyelseresan. Där ingår omfattande satsningar på digitala tjänster och en översyn av vår lokala kontorsorganisation. En av utgångspunkterna är att ingen ska behöva ha längre än en timme till sitt kontor, säger Arne Lund, samordnare i ledningsstaben.
Om kommande nedläggningar säger Arne Lund:
– Konsekvenserna av en nedläggning bedöms inte bli så påtagliga. Vi planerar utveckling och förstärkning av de intilliggande kontoren samt förstärkningar av vår kundtjänst och våra digitala kanaler.
Gemensamma utmaningar
• Den parlamentariska Landsbygdskommittén har pekat ut 23 kommuner med ”extra stora utmaningar” inför framtiden. Gemensamt för dessa kommuner är, enligt kommitténs slutbetänkande, följande faktorer:
• ”De finns i arbetsmarknads-regioner med begränsat befolk-ningsunderlag på stora geografiska ytor. Deras näringsliv består av förhållandevis begränsat antal branscher och de har haft en problematisk befolknings-utveckling. Företagen i dessa kommuner har långa avstånd till leverantörer, kunder och begränsat utbud av arbetskraft.”
Källa: SOU 2017:1
Kommunerna är Arjeplog, Arvidsjaur, Berg, Bräcke, Dorotea, Härjedalen, Jokkmokk, Lycksele, Malung, Malå, Norsjö, Pajala, Ragunda, Sorsele, Storuman, Strömsund, Torsby, Vansbro, Vilhelmina, Åsele, Älvdalen, Överkalix, Övertorneå.
Mer om Statliga jobb
29 000 statliga jobb har flyttats
Se karta över hela Sverige – hur många statliga jobb har försvunnit i din kommun