LÄS OCKSÅ Kraven skärps för nystartsjobb

De så kallade nystartsjobben infördes av Alliansen 2007. Sedan dess har de blivit mycket populära bland företag i Sverige. I december 2016 var strax över 45 000 personer anställda med hjälp av subventionen.

Syftet är att arbetslösa, sjukskrivna, förtidspensionerade och nyanlända som varit arbetslösa en längre tid ska kunna komma tillbaka till arbetet. För att uppnå det betalas en del av anställningen av arbetsförmedlingen.

Men subventionen har kritiserats. Dels har det fuskats med ersättningsnivåer, dels har det varnats för att jobben riskerar konkurrensen i vissa branscher. Nu blir reglerna hårdare för företagen som använder sig av stödet. Från och med i dag, den 1 februari, sänks den maximala tiden ett företag kan få betalt av arbetsförmedlingen till två år.

– När jag tillträdde var det enormt generösa villkor i nystartsjobben. Det var obegränsat hur hög lön man kunde få subvention för. Vi sänkte det taket det första vi gjorde och nu begränsar vi även tiden, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).

Enligt henne har Sverige i dag en mycket bra arbetsmarknad – samtidigt som en stor grupp människor har svårt att komma in på den. Det är hennes motivering till att maxtiden för subventionen begränsas, samtidigt som man inför en så kallad ersättningstrappa. Det betyder att företagen får större subventioner ju längre personen varit utan jobb.

– Det har funnits kritik mot att det har varit mycket dödviktskostnader, det vill säga att personer som ändå skulle fått jobb får subventioner i onödan, säger Ylva Johansson.

LÄS OCKSÅ Starka får nystartsjobb

En annan förändring är att det införs ett krav på antingen kollektivavtal eller kollektivavtalsenliga löner och förmåner för att få använda subventionen.

– Vi vill ha kollektivavtalsenliga villkor, ett krav på kollektivavtal är inte möjligt att ställa på grund av EU-regler. Det är absurt att nystartsjobben varit de enda subventionsjobben som inte haft det kravet.

Samtidigt har det länge funnits kritik mot att granskningen av hur företagen, som använder subventionerna, sköter sig i stort sett uteblivit. En ny granskning i Dagens arbete visar bland annat att endast åtta företag polisanmäldes för fusk under 2015 jämfört med 716 arbetslösa.

Hur ska man se till att företagen verkligen har kollektivavtalsenliga löner?
– När det blir kollektivavtalsenliga villkor får facken per definition en annan roll i samrådet. Men jag utesluter inte att man kan behöva ytterligare kontroll. Just nu har vi en utredning på gång som tar ett bredare grepp på de subventioner vi har.

Samtidigt som förändringarna i nystartsjobben genomförs höjs också taket för lönebidraget för personer med funktionsnedsättning. Det innebär att maxlönen som företagen får subventioner för höjs från 16 700 kronor till 17 100 kronor.

Kommer de pengarna företagen eller de anställda till dels?
– Det betyder troligen att de får en högre lön, men det finns också fall där man redan har en lön över taket. Då innebär det en större subvention till företaget, säger Ylva Johansson.

Hur ser framtiden ut för nystartsjobben. Är det fler förändringar på gång?
– Det tror jag säkert. Politiker är ofta för långsamma på att anpassa arbetsmarknadspolitiken till rådande konjunkturläge. När sammansättningen av de arbetslösa förändras måste man vara beredd att ändra insatserna. Exakt hur kan jag inte svara på nu.