”Vill bara bli frisk igen”

Eva Espinoza, 45 år, kommunikatör, Malmö.

”Papperna från Försäkringskassan kom igår. Efter fem år med kronisk sjukdom är jag enligt deras läkare fullt frisk. Tvärtemot vad min läkare, smärtrehabilitering och arbetsterapeut säger. Så om inget inträffar tar de bort sjukpenningen om en vecka. Och eftersom Arbetsförmedlingen har kastat ut mig, eftersom de anser att jag saknar arbetsförmåga, så får jag ingen a-kassa heller. Arbetsförmedlingen vill sjukpensionera mig, vilket jag tvärvägrat. Jag vill ju jobba med det kroppen orkar.
Nu hamnar jag i ingenmansland. Ingen ersättning. Ingen hjälp till arbetsträning.

Mina tre barn undrar när det magiska tillfrisknandet kommer att inträffa, för de märker ingen skillnad. Är mamma bara frisk under arbetstid? De kan fortfarande inte kura ihop sig och luta sig mot sin mamma i soffan då kroppsberöring gör ont på henne. Att äta vid köksbordet ser de fram emot, då mamma inte klarat av att sitta på många år. Att slippa hjälpa mamma vrida om dörrnyckeln, tömma diskmaskinen, skala potatis, ser de också fram emot. Men när?

De ska äntligen kunna sitta vid sina datorer i stället för att tvingas hjälpa mamma bära hem matkassar. Något hon inte klarar själv. Och som gör henne sängliggande efteråt. De gläds åt att mamma äntligen kommer kunna följa med på deras aktiviteter. Bio kanske till och med? Eller en tävling de deltar i. Något som mamma gråtit många tårar över att inte kunna. Smärtan, att inte kunna sitta och utmattningen tog ju över. Numera kommer hon slippa känna sig som en kass och värdelös mamma. Så när?”

Mona Borgh, 59 år, undersköterska, Göteborg.

”Den här veckan har det gått 25 veckor sedan jag överklagade Försäkringskassans beslut om såväl sjukersättning som sjukpenning. Jag har fortfarande inte fått svar. Sedan 2002 har jag levt med diagnoserna ledgångs- och muskelreumatism. Från och med första juni drogs ersättningen in i efterhand och Försäkringskassan anser att jag kan arbeta 75% trots två läkarintyg från specialist och allmänläkare. Sedan den 14 november har jag delvis tagit tjänstledigt och delvis jobbat 50 procent. Jag har inget annat val.

Jag har varit tvungen att försöka lära mej ett nytt administrativt arbete, efter att ha jobbat som undersköterska sedan jag var 18 år. Med en värkande kropp är det inte lätt att lära nya saker, eller att stå eller sitta. Jag får se hur länge arbetsgivaren tycker att de kan ha mej kvar.”

Magdalena Gusfavsson, 42 år, bibliotekarie, Göteborg.

”Jag har intyg från smärtspecialist, reumatolog, två olika sjukskrivande läkare samt från två teamutredningar där sjukgymnast, arbetsterapeut har gjort tester. Samt intyg från Arbetsförmedlingen och deras arbetsterapeut som hjälpte till med anpassning av arbetsträningen. När jag sökte sjukpenning fick jag avslag.

Alla anser att jag är riktigt dålig. Försäkringskassan hävdar att jag är frisk med en arbetsförmåga på hundra procent. Min läkare avråder mig att testa arbetsträning igen då jag blev så sjuk sist. Men jag har inget val.

Jag tog hjälp av advokat och överklagade till förvaltningsrätten där jag vann. Då överklagade Försäkringskassan till Kammarrätten där de vann med en motivering som varken advokat, läkare eller jag förstår. Vi sökte prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen men fick avslag förra veckan. En drygt tvåårig resa av överklagande är över och jag får inte en krona. Min sambo har dessutom betalat cirka 60 000 kronor i advokatarvoden.”

Helena Lundqvist, 51 år, väktare, Mölnbo.

”Jag har varit utan pengar sedan den 14 december, då Försäkringskassan drog in min sjukpenning på grund av de nya reglerna från den första november. Jag väntar på en försäkringsmedicinsk utredning och har stått i kö sedan i juli. Jag kommer att få gå den tidigast i april på grund av väntetiden.

Jag har varit sjukskriven sedan oktober 2005 på grund av en arbetsskada. Jag jobbade som väktare, gick en trapphusrond och föll ner för en trappa. Försäkringskassan började begära in kompletteringar på mitt läkarintyg i våras och jag skickade in en arbetsförmågeutredning, intyg från behandlande läkare och min gamla husläkare som jag haft i många år. Försäkringsmedicinska rådgivare har sin syn på saken och tycker att jag har full arbetsförmåga fast inte som väktare.

Jag lever ensam, bor i hus och har bil och därför inte rätt till socialbidrag. Bilen är värld 4 000-5 000 kronor. Jag lever på lånade pengar och min dotter ska hjälpa mig att ta ett lån om jag inte får ta det själv. Eftersom jag har noll kronor i inkomst just nu så vet jag inte hur det fungerar.”

Morgan Larsson, teknisk konsult Stockholm.

”Jag gick precis samtal från min handläggare på Försäkringskassan om att de avslår hela min sjukpenning från och med första december 2016. Jag har varit sjukskriven på hundra procent sedan mitten av 2014. Två smärtkliniker har fastställt diagnoser som visar att jag har minst två år kvar för att närma mig ett arbete. Jag fick vänta över jul på beskedet som förstörde helgerna för mig och mina närmaste. Hur kan Försäkringskassan ändra sig från full ersättning till ingen alls från ett datum till ett annat?

Jag har arbetat som innovatör, är en självgående individ som var med om en bilolycka och därmed blev dumpad av välfärden och lönen/inkomsten kom i fritt fall. Jag lever på min sambo och säljer saker, då jag inte räknat med totalt avslag.”

Kvinna, 50-årsåldern, Norrbotten (vill vara anonym)

”Jag har varit sjukskriven i tre år och jobbar halvtid. Prognosen var i höstas god. Jag hade just ökat i tid. Arbetsgivaren anpassat arbetsuppgifterna. Men så kom Försäkringskassans drive att sänka sjuktalen.

Då kom beslutet om indragen sjukpenning efter mycket lång utredningstid. Min läkare har skrivit flera kompletteringar och ringt handläggaren. Läkaren gör en medicinsk bedömning att jag inte ska jobba mer än 50 procent i något arbete och att jag har väl anpassade arbetsuppgifter.

Då man inte längre får sjukpenning men ändå är för sjuk för att jobba heltid måste man anmäla sig på Arbetsförmedlingen som arbetssökande. Det har jag gjort trots att jag egentligen har ett heltidsarbete och jag ändå inte kan ta något jobb i högre omfattning just nu än 50 procent.

När jag anmälde mig på Arbetsförmedlingen måste jag antingen säga upp mig från mitt jobb eller försöka få tjänstledigt. Jag kan sedan försöka få a-kassa. Dessutom, eftersom jag inte fått någon ersättning från Försäkringskassan under deras långa utredningstid så har jag fått informationen att a-kassebeloppet minskas.

Det är tufft att vara sjuk. Det som såg så bra ut för mig för några månader sedan är nu ställt på kant. Jag har farit illa under utredningstiden. Jag vill bara bli frisk, komma tillbaka till mitt jobb och bli den maka, mor och vän jag en gång varit.”

LÄS OCKSÅ Omprövningar för sjukpenning har ökat med 500 procent