Fram till och med sista oktober förra året nekades eller drogs sjukpenningen in i drygt 25 500 fall. Det är dubbelt så många som året före. Det handlar inte enbart om att fler blir sjuka, för även andelen för indragen sjukpenning eller avslag stiger.

I oktober 2015 drog Försäkringskassan in sjukpenningen i 2,4 procent av fallen. Samma månad ett år senare – 4,7 procent.

I oktober 2015 avslog Försäkringskassan 1 procent av ansökningarna om sjukpenning. Ett år senare två.

– Många blir oroliga och hör av sig till oss. När det ökar så mycket utan att några nya regler kommit, utan enbart på grund av en hårdare tillämpning av de regler som finns, kan man ju fundera på hur många som nekas som egentligen borde få sjukpenning, säger Lisbeth Forsberg från Solrosuppropet.se.

En av förändringarna skedde den första november förra året. Juristerna på Försäkringskassan skärpte kraven på underlagen som skickas in till myndigheten och hanteringen av dessa på grund av två domar från kammarrätter. Innan kunde den som var sjuk och hade sjukpenning skicka in läkarintyg löpande. Under tiden i väntan på nya beslut kunde den försäkrade få ersättning. Nu är varje läkarintyg en ny ansökan. Är Försäkringskassan tveksam betalas ingen ersättning ut mellan ansökningarna.

LÄS OCKSÅ ”Vill bara bli frisk igen” – sex berättar om problem med sjukpenningen

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) har lovat lagändring för människor inte ska hamn i kläm. Enligt hennes pressekreterare Victor Harju kommer förslaget under ”tidig vår”.

Ändringen innebär också att det inte längre finns någon indragen sjukpenning. Man får antingen ansökan beviljad eller avslagen. I statistiken försvinner den som söker flera gånger. Och det går inte heller att jämföra helår tillbaka i tiden.

En annan orsak till ökningen är att regeringen tog bort den bortre tidsgränsen, att man kunde få sjukpenning i max 2,5 år, för ett år sedan. Prövningen vid de övriga tidsgränserna i rehabiliteringskedjan finns kvar, och har i stället blivit hårdare. Försäkringskassan fick förra året 250 miljoner kronor för att bland annat anställa fler handläggare, så att man kan fatta snabbare beslut vid 90 och 180-dagarsgränserna.

I bakgrunden skvalpar regeringens mål från hösten 2015 om att få ner sjukpenningtalet till nio dagar till 2020. Enligt senaste statistik ligger den nu på 10,8 dagar.

Det här har i sin tur fått väldigt många att överklaga myndighetens beslut. På ett år har de som väntar på en omprövning av ett beslut ökat från 1000 till 6000 människor. Och andelen nya omprövningar som kommit in till kassan ökat med  69 procent. Väntetiden är just nu 25 veckor, det vill säga nästan ett halvår.

Enligt Justitieombudsmannen bör den ligga på sex.

– Hur klarar man sig utan inkomst i 25 veckor. Nu går sjuka i stället till jobbet och det är nog ingen ekonomisk besparing i längden. Många får ett förvärrat tillstånd. Att överklaganden ökar är ett tecken på att kraven är för hårda, säger Solrosuppropets Lisbeth Forsberg.

Men enligt Karin Olsson, chef för avdelningen för sjukförsäkring på Försäkringskassan, ligger myndigheten stabilt på runt tio procent i ändrade beslut efter omprövning.

– Det säger oss att vi har en god kvalitet. Och runt 95 procent får ändå sjukpenning. Men i och med att fler medarbetare är på plats och uppnår rätt kompetens har vi förstärkt arbetet. Ju bättre utredningar vi kan göra vid rehabiliteringskedjans tidsgränser, ju större möjlighet har vi att identifiera kunder som faktiskt har en arbetsförmåga.

Var det dålig kvalitet innan?
– Vi hade inte tillräckligt med resurser för att vara fullt så aktiva i våra utredningar, både utifrån befintligt material tillsammans med kunden men även tillsammans med arbetsgivaren för att se om det finns något att göra hos befintlig arbetsgivare.

Så ni har inte haft tillräckliga resurser sedan rehabiliteringskedjan infördes 2008?
– Det är ganska komplexa samband, så enkelt är det inte. Så det kan jag inte uttala mig om. Men för det här året identifierade vi, vilket regeringen höll med om, att vi behövde en förstärkning. Det är stora utredningsinsatser och vi har höga krav på oss själva när det gäller underlag och utredningar innan vi drar in eller avslår sjukpenning. 

Rehabiliteringskedjan

Om du anses kunna arbeta eller inte vid sjukdom avgöras enligt den rehabiliteringskedjan.

1.Första 90 dagarna: Den som inte kan arbeta på sitt vanliga arbetet, eller ha tillfälligt andra arbetsuppgifter där, kan få sjukpenning

2.Efter 90 dagar. Kan få sjukpenning om det inte går att utföra något arbete hos arbetsgivaren.

3.Efter 180 dagar. Den som inte kan ha ett arbete som ”är normalt förekommande på arbetsmarknaden” kan få sjukpenning. För den som kan antas gå tillbaka till sitt gamla jobb före dag 366 prövas arbetsförmågan mot den arbetsgivaren.

4.Efter 365 dagar. Kan få sjukpenning om man inte anses kunna utföra arbete som ”är normalt förekommande på arbetsmarknaden”.

Kedjan gäller anställda. Arbetslösa prövas mot hela arbetsmarknaden från första dagen i sjukperioden. Egenföretagare bedöms mot de vanliga arbetsuppgifterna fram till och med dag 180. Sedan mot hela arbetsmarknaden