Sprängkraft i byggförhandlingar

Samtalsklimatet i förra årets byggförhandlingar var så risigt att medlarna konstaterade att lösningar stupat på ren misstro. De skrev i sin slutliga hemställan att det rått ett klimat som är förödande för ett fruktbart förhandlingsarbete.

I år är anslaget ett helt annat, åtminstone inledningsvis. När kraven växlades förra veckan bjöd Sveriges Byggindustrier på tårta och Byggnads ordförande beskrev en ”god samtalston”. Hur länge den tonen håller i sig återstår att se. Klart är att de kniviga frågorna finns med även i år. Vi listar fyra lönefrågor som ska klaras ut i byggavtalet. Först på listan kommer det som ledde till strejk förra året:

I våras utbröt sex dagars strejk innan ett avtal kunde undertecknas. En viktig anledning var den skilda synen på byggavtalets huvudlöneform; prestationslönen. Enligt Byggnads stärker den lagkänsla och inflytande, gynnar arbetsmiljö och produktivitet. Dessutom är den oftast högre än tidlönerna. Enligt arbetsgivarna innebär prestationslönen krångel. Den uppges också leda till faror och en kultur som stänger nya grupper ute från branschen, i och med att snabbt arbete ger bättre lön.

Förra året drev arbetsgivarna att prestationslönen inte längre skulle ha positionen som huvudlöneform, vilket är otänkbart för Byggnads.

Det blev ingen sådan ändring och när nytt avtal tecknats sa Byggnads ordförande Johan Lindholm att dörren till sådana diskussioner hade förseglats med lås och bom. Men helt tycks facket inte lita på det låset, för i år yrkar man på att prestationslönens ställning ska förtydligas.

– Det handlar om att tydliggöra den löneformen ännu mer, att vidareutveckla det system vi har. Det arbetsgivarna är ute efter är ju fast lön och det vill ju inte vi ha, säger Byggnads avtalssekreterare Torbjörn Hagelin.

Sveriges Byggindustrier är inte lika hårda i sina krav som förra året. Men det är tydligt att de vill se över löneformerna. De skriver bland annat att företagen ska kunna hantera lönebildningen på ett mer förutsägbart sätt. Vidare hävdar man att parterna måste vara överens om att förorda andra lönemodeller om riskanalyser visar på ökade risker med tidsbaserade prestationslöner. Att kraven inte är lika konfrontativa som förra året verkar ha mer att göra med konflikttrötthet än ändrad inställning. Sveriges Byggindustriers vice vd och förhandlingschef Mats Åkerlind betonar att man vill hitta ett sätt att föra långsiktiga samtal.

– Vi vill att lönen ska kunna sättas mer verksamhetsanpassat och då kan man inte utgå från att det ena är mer rätt än det andra, svarar han på om Sveriges Byggindustrier fortfarande är emot prestationslön som huvudlöneform.

Enligt byggavtalet ska den som saknar yrkesbevis tjäna 88 procent av full lön. Det är en regel som har värnat yrkesstatusen på ett sätt som varit i Byggnads intresse, men som blivit omtvistad då de utländska arbetarna blivit fler. Byggnads har menat att yrkesmän som borde ha full lön utifrån sitt kunnande har fått 88 procent för att de saknat svenska yrkesbevis.

Frågan är viktig för facket. De drev ett sådant ärende till Arbetsdomstolen, och förlorade. Nu vill man ändra detta avtalsvägen. Byggnads kräver att utländska arbetare ska ha full lön om inte arbetsgivaren kan bevisa att de har mindre än fem års yrkeserfarenhet, samt att de har tackat nej till att validera sina kunskaper.

Maskin- och tornkranförare som kör åt bygglag har ofta tidlön medan laget har högre ackordslön. Det beror på att förarna kommer in via underentreprenörer. Byggnads menar att förarna är nyckelspelare som ska ha lika lön som lagen de kör för.

– För mig är maskinförarnas häng på prestationslönelagen en toppfråga i nästa avtalsrörelse, sa Roger Johansson, chef för Byggnads avtalsenhet, till tidningen Byggnadsarbetaren i höstas.

Mats Åkerlind menar att det är feltänkt att andra yrkesgrupper ska styra maskinförarnas löner. Tidigare har arbetsgivarna också uppgett att det är riskabelt att låta kranförare arbeta under den tidspress som man menar att ackord skapar.

I byggavtalet finns en grundlön på 26 535 kronor. Byggnads skriver i sina krav att den ”måste öka i större takt än hittills”. Sveriges Byggindustrier vill i stället frysa den under en längre period, de menar att den är en för hög tröskel för att anställa ungdomar, långtidsarbetslösa och nyanlända. Men parterna är inte riktigt överens ens om vad grundlönen har för funktion. Byggnads brukar hävda att den är till för situationer så som permittering, snarare än för att vara någon sorts minimilön.

– Det är det som är lägstalönen för utfört arbete, säger däremot Mats Åkerlind på Sveriges Byggindustrier.