LÄS OCKSÅ Skilsmässa från EU lär ta lång tid

Theresa May kommer att lista tolv prioriteringar för Storbritanniens utträde, skriver The Telegraph, enligt talet som premiärministerns kansli redan har släppt delar av.

En av de centrala punkterna är att May vill ta kontroll över Storbritanniens gränser och att landet inte ska vara en del av EU:s inre marknad.

LÄS OCKSÅ Ledare: Brexit ger ingen vacker bild av Storbritannien – Martin Klepke

Investerares farhågor om en strikt brexit verkar besannas. Farhågorna har fått värdet på det brittiska pundet att sjunka till de lägsta nivåerna mot den amerikanska dollarn på tre decennier.

May är tydlig med att det inte blir någon halvmesyr av utträdet. Hon vill inte ha ”något som lämnar oss halvt inne, halvt ute”. ”Vi vill inte ha en modell som redan används av andra länder. Vi kommer inte att hålla fast vid delar av medlemskapet när vi träder ut.”

LÄS OCKSÅ Stora inkomstskillnader bakom Brexit

Eftersom det är över sex månader sedan britterna röstade för att gå ur EU har May fått utstå hård press för att hon inte avslöjar mer detaljer kring hur utträdet ska gå till. Därför är dagens tal emotsett.

”Vi söker ett nytt och jämlikt partnerskap mellan ett självständigt och självstyrande globalt Storbritannien och våra vänner och allierade i EU”, lyder en del av talet.

LÄS OCKSÅ: Brittisk skepsis sätter hela EU-samarbetets framtid på spel

May kommer även att säga att det ligger i Storbritanniens intresse att det går bra för EU:

”Vi kommer att fortsätta att vara pålitliga partners, angelägna allierade och nära vänner. Vi vill köra era varor, sälja våra och handla med er så fritt som möjligt”.

Missnöje över den stora mängden inflyttade EU-medborgare, inte minst från östländer som Polen, var en av brexit-förespråkarnas huvudanledningar till att vilja lämna EU. Ändå går just Polen nu i bräschen för att se till att skilsmässan blir så mjuk som möjligt.

– Vi vill att Storbritannien ska kunna stanna så nära EU som möjligt och även att de ska kunna återvända till blocket inom en relativt kort tid, sade Jaroslaw Kaczynski, mäktig ledare för det polska regeringspartiet PIS, i en polsk radiointervju i måndags, enligt AFP.

LÄS OCKSÅ LO-basen: Brexit kan drabba svenska löntagare

Kaczynski, vars parti tillhör samma EU-parlamentsgrupp som Theresa May och hennes Tories, lovar att trycka på i kommande samtal med Tysklands förbundskansler Angela Merkel i februari.

– Vi föreslår djupgående reformer (inom EU). Där skiljer sig vår åsikt från Tysklands, även om det finns gemensamma nämnare, sade Kaczynski till polsk radio.

Talet i London är ytterligare ett steg på vägen till den formella utträdesansökan som May utlovat till i mars i år. Därefter är det tänkt att den komplicerade förhandlingsprocessen kan inledas.

Sofia Tanaka/TT
Wiktor Nummelin/TT

Vann med god marginal

• Brexitförespråkarna i Storbritannien vann folkomröstningen den 23 juni med 51,9 procent av rösterna, medan 48,1 procent röstade för att stanna i EU. Resultatet innebär att lämna-sidan vann med mer än en miljon röster.

• Det officiella valdeltagandet var 72,2 procent.

• Det överraskande beskedet sände chockvågor ut i världen, bland annat rasade världens aktiemarknader. Och bara ett par timmar efter valresultatet meddelade premiärminister David Cameron att han skulle avgå.

• Cameron ersattes i juli som partiledare och premiärminister av Theresa May, som tidigare var inrikesminister.

Vägen vidare mot brexit

23 juni 2016: Storbritannien röstar i en folkomröstning för att lämna EU, med 51,9 procent av rösterna mot 48,1.

Mars 2017: Premiärminister Theresa May väntas formellt ansöka om utträde i enlighet med EU-fördragets artikel 50. Därefter väntas utträdesförhandlingar under EU-kommissionens ledning kunna inledas ”inom några veckor”. EU:s chefsförhandlare blir förre kommissionären Michel Barnier.

Oktober 2018: EU-kommissionen hoppas att en uppgörelse kring utträdet kan vara klar, så att övriga EU-länder ska hinna godkänna avtalen i tid till. . .

Mars 2019: Två år efter att ha lämnat in utträdeshandlingarna kan Storbritannien välja att lämna EU, oavsett hur förhandlingarna gått. Parterna kan även enas om att förlänga förhandlingstiden.