Foto: Jessica Gow/TT

Från den 1 juli kan kommuner och friskolor börja fördela de tre miljarder som regeringen vill satsa på höjda lärarlöner läsåret 2016-2017. En del kommuner har redan utlovat permanenta lönelyft, men de stora friskolorna planerar tidsbegränsade lönehöjningar.

LÄS OCKSÅ Lärarlyftet ska utvärderas

– Från den 1 juli finns pengarna för lärarlönelyftet tillgängliga. Men de kommuner och friskolor som inte är klara över vilka lärare de vill höja, utan bestämmer sig först i höst, kan rekvirera pengarna retroaktivt, säger Joakim Feldt, avdelningschef vid Skolverket.

Skolverket har just fördelat de tre miljarderna mellan landets kommuner och friskolor efter hur många elever de har. Det har resulterat i långa listor som visar att Alingsås kommun har 10,6 miljoner att fördela bland sina lärare, Drottning Blankas Gymnasieskola AB får 4,2 miljoner, och så vidare.

Enligt regeringens anvisningar ska den genomsnittliga löneökningen för de lärare som får del av lyftet hamna mellan 2 500 och 3 500 kronor i månaden (men det är fritt att höja enskilda personers lön mer eller mindre än så). Skolverket räknar med att pengarna räcker för att lyfta omkring 60 000 lärares löner.

Regeringens satsning är tänkt som en långsiktig höjning av lärarlönerna. Men enligt Lärarnas tidning, som har ringt landets 30 största kommuner och de största friskoleföretagen, har arbetsgivarna olika inställning till hur permanent lönelyftet ska vara. De tre storstäderna lovar att de lärare som får del av lyftet får behålla sina höjda löner. Friskoleföretagen tänker däremot bara höja lönerna tillfälligt.

Regeringen vill att lärarlönelyftet ska gå till särskilt kvalificerade lärare, och har ställt upp fyra kriterier för vilka lärare som ska få del av pengarna. Men vilka lärare som ska lyftas bestämmer den enskilda arbetsgivaren själv. Någon diskussion med facket förutsätts inte.

Vad händer om en kommun inte har tillräckligt många lärare som uppfyller kriterierna?
– Det viktiga är att lärarlönelyftet blir en öppen process, så att det blir tydligt på vilka grunder en lärare får del av pengarna medan en annan inte får det, svarar Joakim Feldt.

Hur ska ni kontrollera att arbetsgivarna inte väger in vilka som har fått del av lärarlönelyftet när de gör ordinarie lönerevisioner?
– Vi har förtroende för huvudmännen, säger Joakim Feldt. Det måste vi ha.

– Skolverket kommer att följa upp lärarlönelyftet. Men det blir förstås svårt att säga vem som skulle ha fått en annan lön om inte lärarlönelyftet hade funnits.