De utgjorde ungefär 10 procent av alla kvinnliga arbetare inom industrin 1910, inom textilindustrin periodvis närmare hälften.

Ändå har nästan all forskning handlat om män i industrin.

Kvinnorna i hemindustrin organiserades inte, som andra – de blev en stor grupp utan rättigheter och skydd.

Deras villkor är inte undersökta. Och även om kvinnors arbete i industrin och övrigt finns det färre studier än om män.

Malin Nilsson, nybliven doktor i ekonomisk historia, har satt ljus på 4 000 hemindustri-arbetande kvinnor som Socialstyrelsen intervjuade år 1912, ”en guldgruva” som jag hittade i Riksarkivet”. (Efter tips från forskaren Kent Olsson, framhåller hon.) Den nyblivna och prisade doktorn talar om ”underrapportering”, ”snedvridning” och ”strukturell uteslutning” av en viktig ekonomisk verklighet. Här fanns kvinnornas chans till betalt arbete, och gruppen var både stor och heterogen.

Kvinnorna var flexibla – men inte i sitt yrkesval. Den som sydde gjorde det ofta hela livet. Däremot anpassade de sig till den tillverkning som erbjöds, berättar hon i LO:s plenisal, där hon tar emot 2015 års Rudolf Meidnerpris.

Malin Nilsson tar emot Rudolf Meidnerpriset av Anna Hedborg.  Foto: Liv Beckström

Diplomet delas ut av Meidners nära medarbetare Anna Hedborg, numera ordförande i Forskningsrådet Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, som instiftat utmärkelsen. ”Din forskning innehåller verkligen empiri, självständig forskning som grundar sig på fakta, det skulle Rudolf ha gillat”, säger hon och lägger till: ”Han var mitt livs handledare.”

– Jag inser nu att min kompis Ulfs mamma Gun som satte ihop kristallkronor hemma i Kosta var en av dessa kvinnor, säger LO-ordförande Karl-Petter Thorwaldsson, som inviger seminariet. Och Anita Lundmark, ombudsman från Kommunal kommer på att när hon hjälpte sin mamma göra julprydnader fick hon kanske ett bättre löneackord.

Barbro Budin, International Union of food and allied workers, IUF, ser en väldig ökning av hemarbete globalt. Inte minst för att kvinnor ofta förbjuds arbeta ihop med män. Organisering är ovanligt, men kan få upp lönerna till det dubbla, berättar hon.

Hon är pådrivare för att länderna ska ställa sig bakom ILO:s hushållsnära direktiv, vilket Sverige ännu inte gjort. När hon berättar hur samvetslösa mellanhänder låter de hemarbetande ta ansvar för dåliga leveranser med löneavdrag nickar Malin igenkännande.

Den före detta bemanningsanställda Sara Håkansson skriver här om det moderna, utstuderade sättet att skapa otrygghet även i den industri som tidigare erbjudit ganska trygga villkor. Och på kulturen ger Dana Bogdanska migrantarbetarna plats i sin seriebok.

Fotnot: Malins belönade doktorsavhandling i ekonomisk historia heter: ”Taking work home: Labour dynamics of women industrial homeworkers in Sweden during the second industrial revolution”.