Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Ivar Andersen

Arbetsgivare har på senare tid kunnat ringa polisen och berätta att de anlitar illegal arbetskraft, och inga efterverkningar har drabbat dem. Men den papperslösa arbetaren har utvisats och inte fått någon lön. Foto: Colorbox

Arbetsgivare har på senare tid kunnat ringa polisen och berätta att de anlitar illegal arbetskraft, och inga efterverkningar har drabbat dem. Men den papperslösa arbetaren har utvisats och inte fått någon lön. Foto: Colorbox

‘För tre år sedan skärptes straffen för den som anlitar papperslös arbetskraft. Men i dag tipsar arbetsgivare själva polisen om att de har anställda utan tillstånd, för att slippa betala ut löner. Hur är det möjligt?

”Det är naturligtvis viktigt att vi har ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden”, sa dåvarande migrationsministern Tobias Billström (M) till Sveriges radio för dryga tre år sedan när den nya lagen trädde i kraft.

”Det är bra att man stärker papperslösa arbetstagares rättigheter”, sa Samuel Engblom, då chefsjurist på TCO, i samma intervju.

Tre år, och en eskalerande flyktingkatastrof, senare ringer arbetsgivare och tipsar polisen om att de har papperslös arbetskraft. Och samtalen kommer när det är dags att betala ut löner. Det säger Leif Fransson som är chef vid gränspolisen i Skåne. Han och hans kolleger kan återkomma till samma arbetsplats flera gånger utan att någonting hänt.

– De flesta som flyr har en önskan att försörja sig. Då jobbar de svart där de kan. Men vi har så krångliga regler att det är rätt safe för arbetsgivare att använda de här människorna. Vi har ett regelverk som inte går att tillämpa i praktiken.

På grund av flyktingkatastrofen och åtstramade regler har gränspolisen i Syd utökat sina inre utlänningskontroller, som till exempel handlar om att granska arbetsplatser.

Vid årsskiftet hade polisen i Syd 4 000 fall där en asylsökande fått definitivt avslag att verkställa, det vill säga utvisa. Enligt Leif Hansson räknar man i år med 15–17 000.

Vilket kan jämföras med hela förra året då Migrationsverket totalt överlämnade närmare 11 000 fall till polisen. Hur många av dem som sedan arbetar vet ingen.

– Det är mycket mer utbrett än vad många tror. Vid åtta av tio kontrolldagar hittar vi minst en felaktighet, det vill säga någon som jobbar illegalt. Många far illa, säger Stefan Martinengo som är förundersökningsledare vid gränspolisen Mitt.

Redan för sju år sedan kom direktivet från EU som skulle avskräcka arbetsgivare från att ha papperslös arbetskraft. Målet: färre papperslösa i medlemsländerna. Medlet: gör det mer kännbart för arbetsgivaren. Man kan också säga att arbetsgivarna fick ansvar för att kontrollera tillstånd hos anställda. För tre år sedan, kraftigt försenat, genomfördes direktivet i svensk lag.

– Om arbetsgivare vore rädda för straff skulle de inte ringa polisen i stället för att betala lön. Direktivets syfte att rikta sanktioner mot arbetsgivare förverkligades aldrig i praktiken. Det är oerhört viktigt att det ändras, säger Niklas Selberg som forskar om arbets- och migrationsrätt vid Lunds universitet.

Skärmavbild 2016-04-27 kl. 11.37.38Enligt gränspolischefen Leif Fransson i Skåne har man fått lagen prövad, men domstolen friar arbetsgivaren i brist på bevis. Enligt honom är lagen lätt att kringgå genom att säga att en person aldrig jobbade, utan bara ”hjälpte till”.

Med den arbetsbelastning gränspolisen har just nu säger Leif Fransson att han måste prioritera. Och eftersom praxis är att ingen döms prioriterar han bort den del som handlar om arbetsgivare, eftersom han anser att det inte leder någonstans.

Men i Uppsala har gränspolisen satsat på att arbetsgivare inte ska komma undan med svart arbetskraft som saknar tillstånd. Och fått flera fällande domar.

– Vi riktar in oss mot arbetsgivare, ansvaret ligger hos den som anställer. Det är brottsligt för båda parter, men högre straffvärde för arbetsgivaren, säger Stefan Martinengo, förundersökningsledare vid gränspolisen Mitt.

Han säger att arbetet gått framåt på grund av ”goda personliga kontakter” och polisens underättelse-centrum där olika myndigheter träffas för informationsutbyte om organiserad brottslighet. Och tätt samarbete med Skatteverket, som alltid är med vid kontroller.

Från Skatteverket vill man skärpa reglerna för arbetsgivare ytterligare för att få bukt med svartjobben. Myndigheten har lämnat in förslag till regeringen om att arbetsgivare ska deklarera anställdas löner, hur mycket skatt som dras samt arbetsgivaravgift på individnivå.

I dag redovisar arbetsgivare en totalsumma för samtliga anställdas löner varje månad. Och först året efter, när kontrolluppgifter lämnats in till Skatteverket, kan myndigheten granska på individnivå.

– Då har personer försvunnit för länge sedan och företaget gått i konkurs, säger Pia Bergman, samordnare mot grov ekonomisk brottslighet på Skatteverket som säger att staten förlorar 2,9 miljarder varje år om reglerna inte ändras.

Även gränspolisen i Skåne jobbar tillsammans med Skatteverket. Men där räknar man alltså med unikt många människor, 15-17 000, som ska utvisas under året. I region Mitt drygt hundra. Samtidigt påverkar flyktingkatastrofen alla.

– Det här kommer tyvärr att öka. Dels blir det en illojal konkurrens mot andra företag i samma branscher. Men framför allt hamnar människor som saknar rättigheter och anställningsskydd i kläm. Människor som behöver pengar för att leva här samtidigt som arbetsgivaren kan göra vad de vill med dem, säger Stefan Martinengo.

LÄS OCKSÅ

Papperslöse Fabi förlorade ett finger

Ministern: ”Polisen måste fortsätta att utreda de här fallen”

Så funkar arbetsrätten för papperslös arbetskraft

Inga nya fackliga centra för papperslösa – trots kongressbeslut

Sandra Lund
08-725 52 12 Twitter: @lundasandra