Fem år sedan Jasminrevolutionen
För exakt fem år sedan gav diktatorn Zine El Abidine Ben Ali vika för folkets vilja. Han flydde Tunisien — och en demokratisk utveckling tog vid. Men i nuläget är radikalisering av unga en svår utmaning.
För fem år sedan bröt Jasminrevolutionen ut och den tunisiska diktatorn Ben Ali avsattes. Revolten kom att påverka den politiska utvecklingen i hela Mellanöstern.
Den folkliga revolten i Tunisien, kallad Jasminrevolutionen, startade med att en ung grönsakshandlare satte eld på sig själv i protest mot regimen.
Veckor av massprotester och oro kulminerade den 14 januari med att president Ben Ali, som styrt landet med järnhand i 23 år, flydde.
Den 14 januari är nu en allmän helgdag i Tunisien, kallad Revolutionens och ungdomens dag.
Revolten i Tunisien brukar beskrivas som starten på det som kallas den arabiska våren. Den spred sig till bland annat Egypten, Jemen, Bahrain, Libyen, Algeriet, Marocko, Jordanien och Syrien — med varierande resultat.
Det tunisiska facket UGTT var en en av organisationerna som kom att spela en viktig roll. Under president Ben Alis tid stod facket först på regimens sida men svängde sedan.
UGTT låg bakom många av de strejker och demonstrationer som genomfördes i Tunisien, och som senare spred sig till andra länder i regionen.
Förra året gick Nobels fredspris till bland annat UGTT som tillsammans med Tunisian Confederation of Industry, Trade and Handicrafts (UTICA), människorättsorganisationen Tunisian Human Rights League (LDTH) och den nationella advokatföreningen Tunisian Order of Lawyers ingick i den ”nationell dialogkvartett” som tilldelades priset.
”Kvartetten banade väg för en fredlig dialog mellan medborgare, partier och myndigheter och hjälpte till att hitta konsensusbaserade lösningar”, skrev den norska Nobelkommittén i sin motivering.
I Tunisien har flera val hållits och en ny författning antagits. Men den demokratiska utvecklingen har störts av terrordåd.
Enligt en rapport från tankesmedjan Carnegie Middle East Center, som återges av nyhetsbyrån AFP, är det bland annat Ben Alis mångåriga försummelse av sociala och ekonomiska frågor som öppnat dörren för radikalisering.
Flera fackliga i Tunisien är också hotade till livet. I januari förra året mordhotades ordföranden för UGTT och bara några månader innan dess hade han utsatts för ett allvarligt mordförsök. Flera fackliga huvudkontor har också attackerats av radikala islamister.
Enligt FN har mer än 5 500 tunisier i åldrarna 18 till 35 år anslutit sig till jihadistgrupper i Syrien, Irak, Libyen, Jemen och Mali.
TT-Arbetet Global
