Katalys: Avtala om sjutimmarsdag

Sjutimmarsdag skulle ha en god effekt på miljön. Löntagare skulle få ett rikare liv och ofrivilliga deltidsarbetare skulle få chans till heltid. Men sjutimmarsdag är också förenat med kostnader: ­Skatten skulle behöva höjas och tillväxten skulle minska något.

Det är några slutsatser i rapporten Tid för kortare arbetstid från tanke-smedjan Katalys. Författare är ekonomerna Stig Tegle och Erik Hegelund. De diskuterar inte en lag om sex timmars arbetsdag, som tidigare var det vanliga. I stället fokuserar de på ett första steg: att införa sju timmars arbetsdag och att göra det förhandlingsvägen.

Scenariot de tänker sig är att under fem år byta en del av löneutvecklingen mot ledighet. Det ska ske stegvis med en timmer per år.

– Jag tror att det här är en modell som passar vår tid, säger den norska före detta LO-ordföranden och socialdemokratiska politikern Gerd Liv Valla, som i veckan besökte Katalys seminarium om rapporten.

Hon tycker att det är en bra lösning att detta ska ske genom förhandling i stället för lag.
– Att frågan om kortare arbetstid har varit i skymundan på senare år tror jag beror på att många har sett det som en orealistisk dröm. Men det här förslaget passar vår tid på flera sätt, och att införa det förhandlingsvägen är smidigare än att invänta en ny lag.

Hon ser flera fördelar som ligger i tiden: Den kortare arbetstiden skulle betyda större möjlighet att få ihop det så kallade livspusslet, och därtill kunna betyda att alla de som arbetar ofrivillig kan gå upp till heltid. När köpkraft byts mot fritid minskar konsumtionen något, vilket gynnar miljön.

I förlängningen ser Gerd Liv Valla detta som en möjlig början på en omvärdering av vad fackförbunden ska kämpa för.

– I fackens barndom var det naturligt att tala om kronor och ören, det fanns en fattigdom som var dåtidens stora problem. Men i dag och de kommande 50 åren är situationen annorlunda. Jag vill betona att man fortfarande naturligtvis kan och bör kombinera förslag om minskad arbetstid med behövliga låglönesatsningar.

Författarna till rapporten gör beräkningarna utifrån att 80 procent av alla som i dag arbetar 40 timmars arbetsvecka går ned till 35. Detta skulle ske på ett sådant sätt att dagens lönenivåer behålls och löneutrymmet successivt alltså växlas mot tid. I kommunal vård och omsorg skulle därmed perso-nalbehovet öka och författarna tror att det skulle leda till höjda kommunalskatter med totalt 1,3 procent när man efter fem års nedtrappning med en veckotimme per år når målet 35-timmarsvecka.

De betonar att reformen inte är någon enkel lösning på alla samhällsproblem, men att de ser att den har fler fördelar än nackdelar. Den är en maktreform, anser de – den ger den enskilde löntagaren mer makt över sitt eget liv.