Catharina

Catharina Bäck. Foto: Mårten Martos Nilsson

Sjukfrånvaron varierar kraftigt mellan olika arbetsgivare. Friskast är de anställda i små företag, enligt en rapport från Svenskt Näringsliv – som också visar att korttidsfrånvaron i det privata näringslivet inte har ökat.

Sjukfrånvaron i Sverige varierar kraftigt. Kurvan över utbetald sjukpenning från 1955 och framåt beskriver en veritabel berg- och dalbana. Som Försäkringskassan och SCB har visat har svängningarna inget samband med folkhälsan – den är tvärtom god och stabil.

Men det vi ser är i regel statistik för sjukpenning, alltså den ersättning som Försäkringskassan betalar till dem som är sjuka i mer än två veckor. En rapport som Svenskt Näringsliv publicerar i dag kompletterar bilden med de uppgifter från de företagen om de korta sjukfallen, där arbetsgivaren står för sjuklönen.

Den korta sjukfrånvaron visar sig vara mycket stabilare än den långa. Och ökningen i antalet sjukpenningdagar, som Försäkringskassan har rapporterat om från 2010 och framåt, har ingen motsvarighet bland de korta sjukfallen.
– Det blir tydligt var ansvaret ligger. När Försäkringskassan tar över är det lätt att släppa taget, säger rapportförfattaren Catharina Bäck.

Det har länge varit känt att sjukfrånvaron är högst, och ökar mest, i jobb där de anställda har nära kontakt med människor, till exempel sjukvårdspersonal och psykologer. Enligt Svenskt Näringslivs rapport (som här hänvisar till Vårdföretagarna inom Almega) är sjukfrånvaron dock lägre hos privata vård- och omsorgsföretag än motsvarande verksamheter i kommunal regi.

Skillnaderna i sjukfrånvaro mellan olika arbetsgivare tyder på att arbetsplatsen spelar roll – det finns ”bra” och ”dåliga” arbetsgivare, och de senare kan lära något av de förra. I rapporten berättar fyra företag om sina erfarenheter. Bland dem Astra Zeneca i Södertälje, som har minskat den korta sjukfrånvaron med 2,5 procent och antalet långtidssjuka i ungefär samma storleksordning, från 3,3 procent 2007 till mindre än en procent i dag. HR-chefen Eva Landeståhl beskriver den metodik som ligger bakom förändringen:
– Varje chef tar regelbundet ut sjukstatistik för sin grupp, och vara åttonde vecka går han eller hon igenom siffrorna med sin chef. Sjuka anställda rings upp redan andra sjukdagen. Om någon är borta tre gånger eller mer under en tolvmånadersperiod tar chefen upp det – på ett vänligt sätt, för att ta reda på om något är fel.

Avgörande för framgången är att högsta ledningen prioriterar sjukfrånvaron, enligt Eva Landeståhl, som pekar på att sänkt sjukfrånvaro ökar företagets lönsamhet.

Diagram: Svenskt näringsliv

Diagram: Svenskt näringsliv

En slutsats i de senaste årens statliga utredningar om sjukfrånvaron (bland dem Socialförsäkringsutredningen 2006) är att sjukförsäkringens utformning har betydelse. Den bilden delar många av de 476 företag som har besvarat Svenskt Näringslivs enkät om hur de upplever sjukfrånvaron.

Vart fjärde företag upplever ganska stora eller mycket stora problem med sjukfrånvaron (för företag med över 250 anställda gäller detta nästan vart tredje företag). Samtidigt säger fyra av tio företag att de tror att ändrade regler i sjukförsäkringen, som slopad bortre tidsgräns eller höjd ersättning, skulle öka sjukfrånvaron i företaget.

Särskilt den korta sjukfrånvaron är besvärande. Åtta av tio företag säger sig ha problem med ”för många korta sjukskrivningar” (detta trots att korttidsfrånvaron alltså inte har ökat). Tre av tio företag har tecknat en egen sjukvårds- eller rehabiliteringsförsäkring för sina anställda.

Läs hela rapporten här.