Orosmoln över avtalshimlen

De första timmarna efter beskedet om att LO:s samordning spruckit var mycket dramatiska. Både arbetsgivare och fack varnade för en huggsexa i avtalsrörelsen.  Men förutsättningarna är i praktiken de samma som tidigare.

När parterna nästa år sätter sig vid förhandlingsbordet kommer förutsättningarna när det gäller samhällsekonomi, utrymmet för löneökningar och arbetsgivarnas ståndpunkter i stort sett vara de samma som före LO-beslutet.  Den största osäkerheten finns kring hur märket kommer att respekteras, alltså den konkurrensutsatta industrins praxis att bestämma storleken på löneökningarna. Bland de mörka moln som hänger ovan avtalsrörelsen är det ett av de största.

Ett annat är risken för konflikt, som nog har ökat en del om märket inte möter samma respekt som tidigare. Orosmolnen beskrivs ovan, men det finns andra stora frågor som inte påverkas av den spruckna samordningen:

Ekonomin: Inför avtalsrörelsen har olika ekonomer försökt beskriva förutsättningarna och bedöma hur höga löneökningar landet tål. Konjunkturinstitutet har i en rapport haft två scenarier, ett med låga löneökningar, ett med höga. Parterna inom industrin har beskrivit för- och nackdelar med både höga och låga löneökningar, och varnar extra för höga.

Vad ekonomerna egentligen säger är: Vi vet inte hur löneökningarna påverkar ekonomin. Konjunkturinstitutet gör en bedömning som kan räknas om till ett löneutrymme på 3,2 procent för nästa år. Inte minst facket har noterat denna siffra.

Arbetsgivarna: Det är inte ovanligt att arbetsgivarna inleder en avtalsrörelse med budskapet att utrymmet för löneökningar är 0 kronor. Det har även hänt denna gång. Kanske allra tydligast uttryckt av Almegas tidigare vd, nu seniorrådgivare, Jonas Milton:
– Det finns inget löneutrymme och det hoppas jag att vi kan få förståelse för.

Inflationsmålet: Traditionellt är tumregeln att inflationsmålet plus produktivitetsutvecklingen ger löneutrymmet. Det är mot den här bakgrunden arbetsgivarna startade diskussionen om huruvida Riksbankens inflationsmål på 2 procent ska vara styrande för löneökningarna.  Om arbetsgivarna vill ge ett bud på 0 kronor kan de inte hålla fast vid inflationsmålet som utgångspunkt. Men fack och arbetsgivare som står bakom industriavtalet vill nog inte rucka på principerna för avtalsrörelsen. Därför är inflationsmålet en viktig utgångspunkt för dem.

Arbetstagarna: LO-förbunden, liksom tjänstemännens fack, strävar efter höjda reallöneökningar i avtalsrörelsen. Med Riksbankens inflationsmål som utgångspunkt kan krav på åtminstone 2 procent om året vara den minsta nivå som avtalskraven hamnar på.

Men som sagt, det finns orosmoln, nämligen dessa:

”Märket” Av hävd sätter industrin, som är utsatt för den internationella konkurrensen, märket för nivån på löneökningarna. På senare år har det förts fram invändningar från andra förbund, som önskar en lösare koppling till märket. Medlingsinstitutet skriver i sin  årsrapport att normen respekteras även av kritiska förbund. Frågan är om detta kommer att ändras. Samma dag som samordningen sprack ifrågasatte några LO-förbund hur pass normgivande märket skulle vara för dem. Sedan tidigare finns invändningar från tjänstesektorn.  Snabbt var parterna bakom industriavtalet ute och krävde respekt för märket.

Huggsexa Den närmaste tiden blir avgörande för om förbund utanför industrisfären kommer att ställa högre lönekrav än industriförbunden. Fokus kommer riktas mot förbund med stora låglönegrupper som kan komma att kräva extra satsningar.

Risk för konflikt Den kan ha ökat något när LO inte samordnar sina styrkor. Industriavtalet går ut 31 mars samtidigt som handelns avtal. I slutet av mars infaller påsken, som är handelns försäljningsmässigt bästa helg efter jul och nyår. Handels har tidigare utnyttjat den helgen för konfliktvarsel. Ett annat förbund som är vana att ta sin egen väg är Transport. Även deras avtal löper ut sista mars.

Och här är några andra problem:

Undersköterskor
Kommunals krav på extra pengar till undersköterskorna ledde till en kraftig diskussion under hösten. I de senaste avtalsrörelserna har frågan om orättvisor mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrken varit ett hett ämne.  Denna gång har Kommunal valt ut en grupp, som ska fungera som hävstång för högre löner även för andra lågavlönade. IF Metall och GS-förbundet stöder fortfarande modellen, men andra förbund vill se en allmän låglönesatsning.

Las-diskussioner
IF Metall och Handels diskuterar las med sina motparter. I utbyte mot ändrade las-regler vill man ha lösningar för visstidsanställda, äldre och bemanningsanställda. Någon uppgörelse under hösten kan man inte vänta. Dessa samtal kommer att ta paus under avtalsrörelsen.

Lärarmiljarder
Regeringen har beslutat om 3 extra miljarder till lärarnas löner. Det handlar om att ”rädda” skolan när resultaten sjunker. Metoden är att höja lärarnas status. Problemet är att andra grupper också känner sig felvärderade.

Sifferlös trend
Sifferlösa avtal sprider sig framför allt på tjänstemannasidan. Var fjärde arbetstagare har idag sifferlöst avtal. Det kan bli ett problem om parterna i dessa lokala förhandlingar inte respekterar märket. IF Metalls ordförande Anders Ferbe har varnat för denna utveckling.

LÄS OCKSÅ:

6F samordnar sig

Stöd för Kommunals undersköterskor

Ledare: Fatalt misslyckande för facklig solidaritet

Kommunal om LO-sprickan

Det blir ingen LO-samordning