Kommunal om LO-sprickan
Kommunal kommer att kräva att undersköterskor får större löneökningar än industrins anställda i den kommande avtalsrörelsen – och tonar ner betydelsen av att inte alla LO-förbund står bakom.
Kommunal ställde på förhand upp ett strikt villkor för att delta i LO:s samordning inför avtalsrörelsen 2016. Villkoret var ”att undersköterskorna får utrymme för relativa löneökningar utöver det märke industrin sätter”, skrev Kommunals ordförande Annelie Nordström och avtalssekreteraren Lenita Granlund i en debattartikel i Dagens Nyheter den 14 september i år. Men det ger inte Kommunal ett särskilt ansvar för att försöken till samordning i LO-familjen sprack, anser Annelie Nordström.
– Det ansvaret delar alla 14 förbund lika, tillsammans med LO:s ledning.
Enligt LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson är frågan om jämställda löner det som splittrar LO-förbunden.
– Det är inte rätt bild, säger Annelie Nordström. Det var ett helt paket – hanteringen av värdediskriminering, reallöneökningar, låglönesatsning och höjning av avtalens lägsta löner – som LO-förbunden inte kunde enas kring.
Kommunals villkor utgick från de 14 långsiktiga mål som LO-förbunden i våras enades om att driva i avtalsrörelserna fram till år 2028, säger avtalssekreteraren Lenita Granlund.
– Av de 14 målen var ett särskilt viktigt för oss: att värdediskrimineringen av kvinnodominerade yrken ska minska med sex procentenheter till 2028.
– Men ska man nå fram till målet måste man svara på frågan: ”Vem är värdediskriminerad?” Det gjorde vi genom att peka ut undersköterskorna. Men vi hade inte låst oss för en viss modell eller konstruktion av lönekraven.
Frångick ni inte det långsiktiga LO-målet, som ju handlar om att lyfta alla värdediskriminerade kvinnoyrken, genom att kräva en extrasatsning på bara en grupp?
– Nej! utropar Annelie Nordström. Vi var de enda som hade ett förslag om vilka som är värdediskriminerade.
– Vi har andra grupper inom Kommunal som är värdediskriminerade, säger Lenita Granlund. Men vi pekade ut en, för att ta fler längre fram.
Kommunal valde en stor grupp, för att öka möjligheten att satsningen spiller över på andra kvinnodominerade yrken, tillägger Annelie Nordström. Många yrkesgrupper brukar relatera sina löner till vad undersköterskor tjänar.
I klartext vill Kommunal att de löneökningar som fack och arbetsgivare inom industrin kommer överens om ska fungera som en norm för alla andra på arbetsmarknaden – utom undersköterskorna. För dem kommer Kommunal att kräva ”normen plus ett visst antal kronor”, ”normen plus en viss procentsats” eller någon kombination av dessa.
– Det kravet fortsätter vi nu att driva på egen hand, säger Annelie Nordström. Det underliggande problemet är att 160 000 undersköterskor måste rekryteras de kommande åren, men yrket är så oattraktivt att få söker sig till det – och absolut inga män. Vi känner stöd från andra fackförbund, ekonomer och inte minst anhöriga för en särskild satsning på undersköterskorna.
LO och LO-förbunden hade satsat många månader av utredande och sammanträden innan de i våras formulerade de 14 mål som de ska sträva mot i varje avtalsrörelse fram till 2028. Frågan är vad det arbetet är värt om förbunden inte håller ihop i den första avtalsrörelse där de skulle slåss för målen tillsammans.
– Målen finns kvar, säger Annelie Nordström. Det finns fortfarande ett LO-beslut om dem. Målen ska vägleda oss oavsett om det finns en LO-samordning eller ej.
LÄS OCKSÅ: