Martin Klepke webbledartopp

De satsningar på ett bättre flyktingmottagande som regeringen presenterade på torsdagen är budgetmässigt ganska små men utmärkta i det att de öronmärkts för ändamålet.

Om det någon gång varit berättigat med speciellt riktade satsningar är det nu, för att hjälpa flyktingar över den första puckeln.

För 2016 vill regeringen avsätta 1,8 miljarder kronor och för hela perioden fram till 2020 är summan totalt 8,3 miljarder kronor.

I budgetsammanhang är det trots allt inte mycket pengar.

Den sänkta arbetsgivaravgiften för unga som Alliansen införde kostade till exempel 16 miljarder kronor – per år.

Att Allliansen avskaffade förmögenhetsskatten kostar statskassan fem miljarder – per år.

Det Löfven nu avsätter under hela prognostiden för de fyra åren sparar alltså staten in på ett halvår genom att regeringen redan tidigare beslutat ta bort den verkningslösa sänka arbetsgivaravgiften.

Men det viktiga är hur pengarna investeras.

För att förenkla kommunernas mottagande höjs kommunersättningen med drygt 50 procent.

Enligt arbetsmarknadsminister Ylva Johansson pågår också kontakter med 20 yrkesgrupper om snabbspår in i arbetslivet.

För de flyktingar som har en adekvat utbildning är ambitionen att snabbt få in dem i arbetslivet berättigad.

Här är det viktigt med de nya extra satsningarna på validering av kunskaper.

Gemensamt för alla flyktingarna gäller också att de snabbt måste lära sig svenska språket och här finns inga genvägar. Svenska från dag ett, ökat stöd till SFI och riktat stöd till komvux och yrkesvux är välkomna satsningar.

Att schablonisera flera av stöden till en summa som ska utgå för varje individ i stället för att staten, som hittills, har betalat vad utförare har begärt är också ett nödvändigt sätt att stoppa utnyttjande av stöden från svenska företagares sida.

Men bakom alla riktade satsningar för att ge flyktingar en bra väg in i det svenska samhället syns samma ambition som för alla arbetslösa, det vill säga att skapa arbetstillfällen så att alla som kan jobba också får ett jobb.

– Skattesänkningar löser inte alla problem. Vi investerar i skolan, i jobben, i klimatet och välfärd. Vi ska sätta stopp för den negativa utvecklingen och låta alla bidra med att bygga Sverige, sade Löfven under presskonferensen.

En naturlig insikt kan tyckas. Efter Alliansens år vid makten står det klart att vi inte skapar några jobb med raserad skola och sänkta löner.

Och för att än en gång vara tydlig: Det är en falsk förkunnelse att det bara finns en viss mängd jobb i en ekonomi, och när de är slut så är de slut.

Antalet jobb anpassar sig över tid alltid till antalet invånare i en ekonomi. Så har till exempel det lilla landet Nederländerna med 17 miljoner invånare fler jobb än Sverige och till och med en lägre arbetslöshet än Sverige.

Politikernas uppgift är att förenkla anpassningen mellan arbetssökande och antal jobb.

Och här har Löfven helt rätt. Vi stöder inte denna anpassning genom skattesänkningar.

De förslag om flyktingmottagande som regeringen presenterade i dag är bra för att underlätta en snabbare etablering i en extraordinär situation.

Men i det långa loppet måste Löfven nog harva på med sin stora omläggning av statens uppgift från skattesänkningar till investeringar.

Så kanske vi når åtminstone en låg arbetslöshet till år 2020.