Zombieattacker i sommarprat och en generation av datorspelare som lockas av undergångsscenarier snarare än glättig action. Daniel Mathisen har undersökt vad vår tids fascination av fiktiva dystopier säger om samhället i stort.

Herman Geijer

Herman Geijer

När P1-lyssnarna slog på radion i somras möttes de av nyheten att ett aggressivt virus slagit ut stora delar av Göteborg. Nyheten var förstås fejkad. Zombieexperten och lyssnarnas Sommarvärd i år, Herman Geijer, använde zombieinvasionen som en metafor för dagens samhälle.

– Intresset för zombiekulturen handlar mycket om att vi känner att samhället är sårbart. Vi matas med orimliga förväntningar på våra liv och känner att vi inte har kontroll. Det som är tilltalande med post-apokalypsen är en falsk bild av enkelhet och att vi faktiskt kan kontrollera våra liv, säger han.

Tv- och datorspel på temat överlevnad efter någon form av katastrof har sköljt över marknaden de senaste åren. Spel som Dayz, Rust och The Long Dark slår försäljningsrekord online och lockar en generation som vill utforska katastrofen. Öppenheten och friheten i dagens tv-spel har revolutionerat sättet vi spelar på.

Arbetet träffar den grafiska formgivaren och tv-spelsfantasten Simon Röder i hans lägenhet i södra Stockholm. Han sitter framåtlutad framför datorn, blicken är fixerad vid skärmens pixlar. Han har just överlevt en vargattack i datorspelet The Long Dark. Adrenalinet pumpar. Intresset för politik och hur samhället påverkas av katastrofer gjorde att han fick upp ögonen för tv-spel på temat.

Simon Röder

Simon Röder

– Det finns många hot mot sättet vi lever på och det är viktigt att vara förberedd på det. I spelen kan jag göra verklighet av tankarna, säger han.

Brasan sprakar allt svagare. De sista konserverna är uppätna. Utanför piskar snöstormen mot ansiktet och letar sig in mellan sömmarna. The Long Dark låter dig styra en karaktär som störtat i den kanadensiska vildmarken efter en geotermisk klimatkatastrof. Det är du mot naturens fallgropar: kyla, rovdjur och brist på mat.

– Terrorism runt om i världen och den pågående skuld- och finanskrisen i Grekland och EU visar på riskerna. Tryggheten kan aldrig tas för given. Jag tror att spel som The Long Dark är en spegel av vad som skulle kunna hända om samhället gick sönder, säger Simon Röder.

Rust liknar The Long Dark men fokuserar mer på interaktionen med andra, verkliga spelare. Snarare än isolation och ensamhet uppmuntras du att samarbeta för att överleva. Möten i spelet kan innebära potentiell hjälp – eller en plötslig död. Det i särklass populäraste spelet i genren just nu är Dayz, som utspelas i ett postsovjetiskt samhälle där ett virus slagit ut större delen av befolkningen och gjort dem till levande döda – zombier. För att överleva gäller det att utforska stora områden i jakt på mat, kläder och verktyg. Liksom att överleva konfrontationer med zombier och motspelare.

Charlie Thelin bor i Köpenhamn och driver en Youtube-kanal fokuserad på Dayz.
– Jag valde spelet för att det bäst fångar upplevelsen av vad som skulle hända om samhällets viktigaste funktioner upphör att fungera. Dayz är unikt på det sättet. Mest gillar jag att interagera med främlingar. Spelet är perfekt för att skapa berättelser om hur vi reagerar på extrema situationer, säger Charlie Thelin och tillägger:

– Jag har fjällvandrat i Lappland och attraheras av tanken på att vara självförsörjande. Sedan varken hoppas eller tror jag att samhället kommer att kollapsa den närmaste tiden, men det vore naivt att avfärda tanken.

Att intresset för dystopiska tv-spel exploderar just nu är kanske ingen slump, säger Herman Geijer.
– Katastrofer och negativa trender blir mer närvarande genom medier och att vi reser på ett annat sätt än förut. Många har en känsla av att allt inte står rätt till, att vi är på väg åt fel håll. Det hänger nog ihop med klimathotet och en ekonomisk politik som drabbar vanligt folk. Då blir zombiegenren ett sätt att hantera det.

Vilka kopplingar kan det finnas mellan zombie- och överlevnadskulturen och det som händer i samhället i stort?
– Zombien är ju egentligen ett tomt monster som kan fyllas med olika innehåll. Det gör att den kan hålla sig aktuell. Ett exempel är ju komedin Shaun of the Dead, som kommenterar tomma inrutade liv och använder zombierna som en kritik av konsumtionssamhället. Time magazine skrev häromåret att zombien är 2000-talets viktigaste monster, för att den är en symbol för finanskrisen. Det ligger mycket i det.

Vad är nästa steg för genren?
– Zombien blir mer självständig och kanske signalerar det ett behov av motstånd, att vakna upp och agera mot en farlig samhällsutveckling. Zombien har blivit ett subjekt och då är den inte längre ett abstrakt monster utan en del av oss själva.

Daniel Mathisen