Nyheter

Enkät: Är du med i facket?

Arbetet har frågat Sveriges 20 EU-parlamentariker om de är med i facket och bett dem motivera varför eller varför inte.

Malin Björk, V:

Ja, jag är med i belgiska Setca, trots att jag inte längre har en belgisk anställning. Setca är del av FGTB, som väl närmast är LO:s motsvarighet. Medlemskap i facket är en självklarhet för mig, delvis för att försvara mina rättigheter som löntagare, men också för att jag ser facken som oerhört viktiga aktörer för ett samhälle med ökad jämlikhet, som bär en vision där alla ska ha tillgång till grundläggande rättigheter och välfärd, och som tydligt tar ställning mot rasism och diskriminering. Jag ser mycket allvarligt på att högern i Europa försöker försvaga fackliga rättigheter och fackliga rörelser.

Anna Hedh, S:

Ja, jag är medlem i Handels sedan 16 år. För mig har det alltid varit viktigt att vara fackligt ansluten, oavsett var jag har arbetat. Det har givit trygghet, men också en gemensam styrka att kunna påverka på sin arbetsplats och i samhället i stort. Dessutom har jag ju länge varit aktiv politiskt, då känns det som en självklarhet.

Olle Ludvigsson, S:

Ja, jag har varit medlem i Metall sedan 1966. För mig är det självklart att vara med även om man som EU-parlamentariker inte behöver en fackförening. Jag har haft så mycket fint i facket och längtar ibland tillbaka.

Jens Nilsson, S:

Ja, jag är medlem i Unionen sedan länge och i Transportarbetareförbundet från i år. Transport gick jag med i för att kunna upprätthålla mina kontakter med dem kring transportpolitiken, som är min huvudfråga i Europaparlamentet.

Jytte Guteland, S:

Ja, i Jusek. För mig är det självklart att vara fackligt ansluten.

Marita Ulvskog, S:

Ja, jag är medlem i Svenska journalistförbundet. Min pappa var metallarbetare och medlem av IF Metall till dess han dog vid 93 års ålder. Min mamma var sömmerska och mångårig medlem i det som då hette Beklädnadsarbetareförbundet. Att inte vara fackligt ansluten fanns inte på kartan.

Soraya Post, Fi:

Nej, jag var medlem i SFHL/ Lärarförbundet till augusti förra året. Min intention är att fortsätta vara med i facket så jag kommer att ordna med medlemskapet igen. Jag tycker det är jätteviktigt att vara med i facket. Det skapar möjlighet för organisering på arbetsplatsen och fackförbunden kan driva på för bättre villkor för arbetstagarna.

Linnéa Engström, MP:

Ja, jag är med i Akademikerförbundet SSR. Jag blev medlem via ett studentmedlemskap. Jag har haft mycket hjälp av mitt fackförbund i frågor som rör löneförhandling och karriärutveckling och har därför valt att stanna kvar.

Max Andersson, MP:

Nej, jag är inte medlem i något fackförbund för ögonblicket. Innan jag blev invald i riksdagen jobbade jag i olika ombudsmannaroller för MP och det finns inget riktigt bra fack för gröna ombudsmän.

Bodil Ceballos, MP:

Ja, i Jusek. Jag gick med för en massa år sedan och har inte sett någon anledning att lämna.

Peter Eriksson, MP:

Nej, jag har varit medlem i Lärarförbundet, men är det inte längre.

Peter Lundgren, SD:

Ja, i IF Metall. Jag anser det vara viktigt att vara med. Ensam är inte starkast.

Kristina Winberg, SD:

Ja, jag är med i Unionen. Det har varit en trygghet för mig att vara med i facket, om något skulle hända eller om jag behöver hjälp eller rådgivning.

Cecilia Wikström, FP:

Nej, jag har aldrig varit medlem i något fackförbund, eftersom jag inte tyckt att det varit nödvändigt. Jag har engagerat mig i andra saker i stället.

Marit Paulsen, FP:

Nej, jag var medlem i Metall på 60-talet. I början av 70-talet bytte jag jobb och gick med i Journalistförbundet och Författarförbundet. Jag var medlem fram till den dag jag gick i pension 2004. Då gick jag ur av rent ekonomiska skäl. Som gammal och välavlönad EU-parlamentariker har jag faktiskt aldrig tänkt på att återgå till en fackförening.

Fredrick Federley, C:

Nej.

Lars Adaktusson, KD:

Nej, jag har under de senaste åren drivit egen verksamhet och inte känt något behov av att vara fackligt ansluten.

Anna Maria Corazza Bildt, M:

Nej, jag är inte medlem i något fackförbund. Innan jag blev Europaparlamentariker var jag egenföretagare. Som folkvald politiker ansvarar jag inför det svenska folket, det är ett förtroendeuppdrag.

Christofer Fjellner, M:

Nej, för min egen del har jag aldrig sett något behov av att ansluta mig till något fackförbund. Detta eftersom jag huvudsakligen har varit egenföretagare och arbetat i företag där jag antingen varit delägare eller suttit i styrelsen.

Gunnar Hökmark, M: