Bättre förutsättningar för idéburna företag är en förutsättning för verklig mångfald inom välfärden. Och därmed en central fråga för regeringen, säger civilminister Ardalan Shekarabi.

Medan idéburna, ickekommersiella organisationer och företag står för huvuddelen av vården och omsorgen i Nederländerna, och en stor del ibland andra Schweiz, Tyskland, Danmark och USA, svarar de bara för några få procent av vården och omsorgen i Sverige.

Det är en brist om man, som regeringen, vill se mångfald och utveckling inom välfärden, sa civilminister Ardalan Shekarabi när han besökte de idéburna vård- och omsorgsföretagens organisation Famna i dag, onsdag.

Regeringens utredning om hur vinstuttag i välfärdsföretagen ska regleras ska också undersöka hur de idéburna företagen ska kunna hävda sig bättre. Famna hade hellre sett att de idéburna företagens förutsättningar hade fått en egen, separat utredning.

– Vi är oroliga att den politiskt heta frågan om vinsterna får all uppmärksamhet, och att vi hamnar i skymundan. För oss är vinsterna en icke-fråga, säger Famnas ordförande Lotta Säfström, som är direktor inom Stadsmissionen i Göteborg.

Men civilministern anser att det inte går att skilja frågan om vinstintresset i välfärdsföretagen från den om de idéburna företagens möjligheter.

– Vi har ett rättsligt system för upphandling av välfärdstjänster i konkurrens, som utgår från de kommersiella företagens förutsättningar. I ett sådant system hamnar idéburna företag i underläge, hävdar Ardalan Shekarabi, som anser att värden som kontinuitet och hög kvalitet inte värdesätts när sociala tjänster upphandlas enligt samma modell som betong.

De idéburna företagens svårigheter att göra sig gällande i Sverige är alltså en följd av samma system som har möjliggjort de kommersiella företagens snabba frammarsch. Regeringen vill bygga upp ett system som i stället har mångfald som mål, förklarar civilministern.

Att ta bort rättsliga hinder för idéburna företag är en viktig pusselbit i det arbetet, en annan är att göra det lättare för sådana företag att skaffa kapital.

Men parallellt vill regeringen utreda hur välfärden ska styras. De sätt att styra som har dominerat de senaste årtiondena, med den fria marknaden som ideal, har inte givit de resultat politikerna hoppades på.  En utredning om detta ska tillsättas i höst.

Ardalan Shekarabi anser att professionerna – alltså undersköterskorna i hemtjänsten, läkarna på sjukhusen, lärarna i skolan – måste få större frihet. Detaljstyrning dödar kreativiteten.

Och här ser ministern en viktig fördel hos företag som drivs utan vinstsyfte.

– Syftar verksamheten till vinst behövs detaljerade regler för att hindra att vinst uppnås genom sänkt kvalitet. Saknas vinstsyfte behövs inte sådan detaljstyrning. Då kan uppfinningsrikedomen flöda.