Arbetsmarknadsminister Ylva johansson. Foto: Jonas Ekströmer

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Foto: Jonas Ekströmer

 

Inga ungdomar i åldern 20–24 år ska gå arbetslösa i mer än 90 dagar, lovar regeringen i sin vårbudget. Men traineejobben spelar en mindre roll i regeringens ungdomssatsning än de gjorde i valrörelsen.

– Regeringens löfte är att lösa ungdomsarbetslösheten, sa arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) när hon presenterade regeringens ungdomsgaranti i dag, tisdag. Vi ska göra det som ger varaktiga jobb, inte flytta runt ungdomarna i statistiken.

– Och vi gör inte om alliansregeringens misstag att detaljstyra arbetsmarknadspolitiken och säga att ett visst antal personer ska ha en viss insats. Tvärtom måste arbetsmarknadspolitiken avregleras. Regeringen vill se lokala lösningar där kommunernas och statens resurser kombineras flexibelt.

Den gångna vintern har Ylva Johansson träffat ledningen för 249 av landets 290 kommuner för att diskutera hur unga ska hjälpas till utbildning och jobb. Huvudbudskapet från kommunalråden och ordförandena i kommunstyrelserna har varit: Låt oss hitta lokala lösningar tillsammans med Arbetsförmedlingen. Och nu lyder Ylva Johanssons uppmaning till kommunerna: ”Gör vad ni vill, bara det funkar”.

Med den inställningen tar ministern ganska lätt på frågor om hur Socialdemokraterna kunde tala om över 30 000 traineejobb inför valet i höstas, men i sin vårbudget bara planera för dryga 7 000 traineejobb 2016 och 10 900 året därpå. Det viktiga är inte volymerna i den ena eller andra arbetsmarknadspolitiska åtgärden, resonerar Ylva Johansson.

Grunden för regeringens politik mot ungdomsarbetslösheten är i stället två insikter om utbildningens betydelse.

Den första är att fullgjord gymnasieutbildning är en vattendelare på arbetsmarknaden. De som saknar gymnasiebetyg har mycket svårt att få fotfäste i arbetslivet. För de omkring 20 000 ungdomar som inte har klarat av gymnasiet vill regeringen se ett ”utbildningskontrakt” – en överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen, kommunen och den unga själv om att fullfölja studierna. Eftersom ungdomarna är olika, från dem med sociala problem till dem vars enda svårighet är att de nyss har flyttat till Sverige, ska kontrakten kunna se olika ut: studier på heltid eller deltid varvat med arbete eller praktik.

• Den andra insikten är att samtidigt som 88 000 unga i åldern 20–24 år går arbetslösa, råder det brist på arbetskraft i en rad yrken som kräver yrkesutbildning på gymnasienivå. En brist som kommer att växa det närmaste årtiondet, då de äldre som går i pension kommer att vara många fler än de unga som ska ut på arbetsmarknaden.

Värst är bristen på undersköterskor: 129 000 måste rekryteras de kommande sju åren. Men listan över bristyrken omfattar också kockar, bil- och lastbilsmekaniker, VVS-montörer, murare, plåtslagare, betongarbetare, bagare, takmontörer, glasmästare, kranförare med flera.

Regeringens traineejobb ska lösa den dubbla uppgiften att ge unga arbetslösa varaktiga jobb och att avhjälpa bristen på rätt utbildad arbetskraft. Traineejobben riktas alltså mot bristyrkena, och ska bestå av arbete och utbildning i proportionerna 50–50.

Till skillnad från de yrkesintroduktionsanställningar som alliansregeringen satte stort hopp till (i dag har bara 961 personer sådana jobb) bygger traineejobben på reguljär utbildning i kommunens regi, inte utbildning på arbetsplatsen. Och här befarar arbetsmarknadsministern en flaskhals:

– Det här är yrkesutbildningar som till stor del saknas i dag. Utbildning till exempelvis plåtslagare finns inte i alla kommuner, och då behöver kommunerna samarbeta för att få till det. Det blir ett trixande.

Traineejobb innebär att arbetsgivaren får en subvention som motsvarar 50 procent av lönekostnaden upp till 10 000 kronor i månaden för halvtid. Men inom vård, skola, fritidshem och äldreomsorg blir subventionen större: 85 procent av lönekostnaden, plus ett handledarstöd på 2 200 kronor per månad.

– Det betyder en subventionsgrad på 104 procent, mer än EU:s regler tillåter, säger Ylva Johansson. Jag har talat med EU-kommissionären och tror att EU kommer att acceptera detta.

 

 

Oklart hur många garantin gäller

Regeringens ungdomsgaranti innebär att ungdomar i åldern 20–24 år ska kunna gå arbetslösa i högst 90 dagar. Därefter ska de erbjudas jobb, praktik eller utbildning. Ordet ”garanti” betyder dock inte att de arbetslösa får juridisk grund för att ställa krav på myndigheterna.

Hur många personer som kan få nytta av ungdomsgarantin är ovisst. Det finns nämligen ingen statistik som visar hur stor målgruppen är – alltså personer i åldern 20–24 år som varit arbetslösa i minst 90 dagar. Regeringen ska se till att sådan statistik tas fram för att garantin ska kunna utvärderas.

Utbildningskontrakt och traineejobb är regeringens nya instrument för att få unga i arbete. Men viktigast är att den nuvarande arbetsmarknadspolitiken, som kostar nära 70 miljarder om året, blir mindre detaljreglerad, enligt arbetsmarknadsministern. Statens och kommunernas resurser ska få kombineras i obyråkratiska former.

Den nybildade Delegationen för unga i arbete ska driva på för att få igång lokal samverkan mellan kommuner, privata arbetsgivare och Arbetsförmedlingen, liksom med ideella organisationer, Europeiska socialfonden med flera. Ordförande i delegationen, som till att börja med tillsätts för tre år, är Lil Ljunggren Lönneberg. Regeringen utser övriga ledamöter inom kort.

 

Finanskrisen innebar ökad arbetslöshet framför allt för ungdomar utan gymnasieutbildning (svarta kurvan). Grafik: Arbetsmarknadsdepartementet (klicka för större bild)

Finanskrisen innebar ökad arbetslöshet framför allt för ungdomar utan gymnasieutbildning (svarta kurvan). Grafik: Arbetsmarknadsdepartementet (klicka för större bild)

 

När antalet som går i pension (gul kurva) blir väsentligt fler än de unga som kommer ut på arbetsmarknaden (svart kurva)  är det risk för allvarlig brist på personal i många branscher. Det kommer att hända ungefär 2017. Grafik: Arbetsmarknadsdepartementet (klicka för större bild)

När antalet som går i pension (gul kurva) blir väsentligt fler än de unga som kommer ut på arbetsmarknaden (svart kurva) är det risk för allvarlig brist på personal i många branscher. Det kommer att hända ungefär 2017. Grafik: Arbetsmarknadsdepartementet (klicka för större bild)