Regeringens utredare Anna Middelman. Foto: Janerik Henriksson

Regeringens utredare Anna Middelman. Foto: Janerik Henriksson

 

Sverige ska införa ett entreprenörsansvar för löner till utländska byggarbetare som arbetar tillfälligt i landet.

Det föreslår regeringens utredare Anna Middelman som i går överlämnade sitt slutbetänkande till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

En utländsk bygg- eller anläggningsarbetare som blir blåst på sin lön, kan gå till en annan entreprenör högre upp i kedjan och kräva att få betalt. Kravet ska gälla den lön som har avtalats.

För ett år sedan varslade Byggnads om strejk för ett huvudentreprenörsansvar i byggbranschen. Varslet utlöstes aldrig. Efter medling tecknade facket och Sveriges Byggindustrier ett kollektivavtal om huvudentreprenörsansvar.

– Avtalet täcker inte alla, utan bara Byggnads medlemmar och BI:s medlemsföretag, säger Anna Middelman.

I maj förra året kom ett nytt EU-direktiv om det som kallas utstationering av arbetstagare. Det innebär att ett företag i något annat EU-land skickar arbetskraft till Sverige för ett tillfälligt uppdrag.

Direktivet syftar till att förhindra missbruk. I juni nästa år ska reglerna införlivas i svensk lag.

Arbetsgivarna protesterar mot förslaget. De pekar på att det redan finns ett kollektivavtal. Att lagstifta slår omkull den svenska modellen. Företagen ”står helt utan skydd” mot en plötslig lönefordran från ”ett oseriöst bolags anställda”.

– Om förslaget blir verklighet innebär det att all rättssäkerhet för seriösa företag försvinner, säger Mats Åkerlind, BI:s förhandlingschef, i ett pressmeddelande.

Enligt EU-reglerna ska arbetskraft från andra länder som lägst jobba för värdlandets minimilöner. I Sverige finns inga minimilöner.  I stället ska kollektivavtalens löner gälla.

För att utländska arbetstagare ska känna till löneläget ska Arbetsmiljöverket läggs ut avtalen på sin webbplats. Facken ska skicka in avtalen. Den skyldigheten finns redan, men hittills har bara sju avtal skickats in.

Det duger inte, tycker utredningen, och föreslår att regeringen ska försöka få arbetsmarknadens parter att enas om villkoren för arbetstagare från andra EU-länder.

Kravet på facken att lämna in avtalen ska förtydligas. Dessutom ska facken kontaktpersoner till Arbetsmiljöverket.

Drygt 38 000 arbetstagare från andra EU-länder på tillfälliga uppdrag i Sverige anmäldes till Arbetsmiljöverket förra året. 14 000 jobbade inom byggbranschen.

Kravet på entreprenörsansvar ska gälla arbetstagare som jobbar med bygg och anläggning, det vill säga vanliga byggen plus sådant som väg- och järnvägsbyggen.

– Om behov uppstår kan entreprenörsansvar införas även i andra sektorer, skriver utredningen.

Allt sedan Lavaldomen har EU-rätten varit ett rött skynke för facket. Nu är en omsvängning på gång både inom EU och i Sverige.

Senast den 31 maj kommer regeringens utredare Marie Granlund med ett förslag om hur lex Laval kan göras om. Senast den 1 september kommer professor Niklas Bruun med ett förslag som ska göra det möjligt att kräva kollektivavtal vid offentliga upphandlingar.

Regler finns i tio EU-länder

Åtminstone tio EU-länder har redan regler om beställaransvar eller entreprenörsansvar. Sedan 1999 har Tyskland bestämmelser om solidariskt ansvar i byggsektorn. Om en arbetsgivarna inte betalar lön tar andra entreprenörer över ansvaret. Norge har liknande regler för byggbranschen, städbranschen samt jordbruk och trädgård sedan 2010. Svenska arbetsgivare fruktar att entreprenörsansvar ska göra att byggbolag inte vågar ta in småföretag som underentreprenörer. De är också rädda för att tillgången på skickligt yrkesfolk i bristyrken ska strypas. Liknande farhågor fanns i Tyskland och Norge. De kom på skam.