Grafik: Arbetet Klicka på bilden för att se den i större format

Grafik: Arbetet
Klicka på bilden för att se den i större format

Fattigdomen bland arbetslösa och sjuka har ökat dramatiskt och nu är andelen fattiga tre gånger större än för tio år sedan. Jämfört med 1990-tals­krisen faller många igenom skyddsnätet.

På tio år har andelen fattiga ökat kraftigt bland de arbetslösa och sjuka.

2003 klassades drygt 9 procent i gruppen som fattiga – det vill säga hade en inkomst under 60 procent av medianinkomsten. Tio år senare, 2013, var motsvarande siffra drygt 33 procent, enligt SCB som nyligen presenterade ny statistik.

– Ungdomar, invandrare och ensamstående kvinnor med barn har drabbats hårdast, säger Hans Swärd, professor på Socialhögskolan inom Lunds universitet.

Han säger att en del av ökningen kan förklaras med att ett vidgat inkomstgap, vilket påverkar statistiken. Det finns även andra förklaringar. De som blir arbetslösa och sjuka i dag fångas inte upp i samma omfattning som tidigare.
– Det beror på att det varit neddragningar inom välfärden, säger Hans Swärd.

Den kraftigaste fattigdomsökningen bland arbetslösa och sjuka skedde strax efter att den borgerliga regeringen tog över makten 2006.

Några år senare kollapsade den globala finansmarknaden. En varselvåg sköljde över EU-länderna. I Sverige, som i så många andra länder, steg arbetslösheten. Att andelen fattiga i gruppen arbetslösa/sjuka då ökar i Sverige kan tyckas naturligt.

Samtidigt kan man jämföra dagens situation med början av 1990-talet då Sverige drabbades av en kris som var ännu mer omskakande. Skuldbördan var stor och arbetslösheten sköt i höjden. Trots det var andelen fattiga i gruppen arbetslösa/sjuka stabil och på en relativt låg nivå, kring 6 procent. Det är långt under dagens nivå på drygt 33 procent.

En förklaring är att det under 1990-talet inte genomfördes några stora försämringar i vare sig a-kassan eller sjukförsäkringen. Då den borgerliga regeringen tillträdde 2006 var en grundbult i deras arbetsmarknadspolitik att öka skillnaden mellan dem som jobbade och dem som inte gjorde det.

A-kassan blev dyrare och svårare att kvala in till och sjukförsäkringen förändrades. Men ökningen av andelen fattiga i gruppen arbetslösa och sjuka hade redan börjat, strax innan den globala finanskrisen utlöstes.

Även studenternas situation har försämrats dramatiskt. 2003 räknades drygt 26 procent av de studerande som fattiga. Tio år senare var motsvarande siffra drygt 42 procent.

Johan Alvfors, vice ordförande för Sveriges förenade studentkårer, säger att studiemedlen halkat efter och inte haft samma utveckling som lönerna.
– Dessutom ser vi att skuldbördan för studenter ökat. I både alliansen och regeringens budgetar ökar studielånets andel av studiestödet, säger han.

Högre studieskulder påverkar i sin tur vilka det är som pluggar vidare på högskola och universitet. Unga som har studieovana föräldrar – vanligt i LO-hem – drar sig för att låna pengar för att plugga
vidare.

 

Fattigdomsmått

Fattigdom kan mätas på olika sätt.

• Ett absolut mått är att till exempel hävda att alla som tjänar mindre än två dollar om dagen är fattiga. I länder som USA och Sverige finns det enligt det sättet att räkna knappt någon fattigdom alls.

• Ett annat sätt är att mäta relativ fattigdom, som ofta anges som andelen som har en inkomst som ligger under 60 procent av landets medianinkomst. Det visar vilka sociala skillnader som finns i landet.

• 2013 var medianinkomsten i Sverige 18 800 kronor. Den som hade en inkomst under 11 300 i månaden hamnade därmed under fattigdomsstrecket.

Källa: SCB

 

LÄS OCKSÅ

Hemlöse Benny: Ingen väg tillbaka

Socialsekreteraren ska lappa ett trasigt skyddsnät

Diakonen som känner alla hemlösa i staden

Politikerna: Så vill vi pressa tillbaka fattigdomen i Sverige