– Vinterkräksjukan åker vi på allihop fastän vi spritar händerna hela tiden, säger Salme Woltran, undersköterska, och Anna Di Domenico, sjuksköterska vid infektionsavdelningen på Södersjukhuset. Foto: Jessica Gow Bild: Jessica Gow

På infektionsavdelningen vid Södersjukhuset i Stockholm finns inte en säng ledig. Februari är månaden då influensa och vinterkräksjuka når sin kulmen.

Avdelning 66 ligger högt upp i huset och har stora fönster mot söder. Vintersolen faller rakt in i patienternas rum, där blekta tulpaner pryder sängborden.

Alla rum är fulla. Det är högsäsong. För bara några dagar sedan var avdelningen överbelagd, med ökad smittrisk som följd.

– Vi spritar händerna som bara den, säger sjuksköterskan Anna Di Domenico. Både innan vi går in till patienterna och då vi går ut.

– Har patienten vinterkräksjuka eller någon diarrésjukdom tvättar jag först händerna med tvål och vatten – ända upp till armbågarna – och spritar sedan, säger Salme Woltran, som är undersköterska.

Men trots att de är proffs på att undvika smitta faller infektionsavdelningens personal själva offer för vinterns infektioner.

– Vinterkräksjukan åker vi på allihop. Utom jag, jag är immun mot den, säger Anna Di Domenico.

I februari är flest föräldrar hemma med sjuka barn, enligt Försäkringskassans statistik. Vabruari har blivit ett begrepp, även om mars inte ligger långt efter i statistiken.

Den korta sjukfrånvaron, då arbetsgivaren betalar sjuklön, har myndigheten sämre koll på. Men siffror från Södersjukhusets personalavdelning, där sjukfrånvaro och vård av barn har slagits ihop, bekräftar att februari är den sjukaste månaden. Intressant nog finns en frånvarotopp också i september.

Anna Di Domenico och Salme Woltran känner delvis igen sig i det säsongsmönstret, delvis inte. Infektionsavdelningen har sin egen rytm.

På sommaren, då svenskarna är relativt friska, får 66:an ta emot gamla människor som kommunernas äldreomsorg inte orkar med i semestertider. På hösten kommer alla som har smittats av fästingburna sjukdomar under sommaren, och patienter med misstänkt tuberkulos. Efter jul kommer thailandsresenärerna med sina diarrésjukdomar.

Men visst är vabruari intensiv. Anna Di Domenicos och Salme Woltrans barn är stora, men de har arbetskamrater som är hemma med sjuka barn.

– De flesta föräldrar verkar turas om med vabbandet, säger Salme Woltran. Folk är inte borta länge, sällan mer än två dagar i rad.

– En kollega har far- och morföräldrar som hjälper till, säger Anna Di Domenico.

Vid infektionskliniken är personalens sjukfrånvaro mer kännbar än vabbandet, anser Anna Di Domenico.

– Men det verkliga problemet är bristen på sjuksköterskor.

Bristen gör vården sårbar för toppar i personalens korttidsfrånvaro. Och när sommarsemestrarna närmar sig larmar massmedia om kris vid akutsjukhusen, år efter år. 2015 blir inget undantag, tror Anna Di Domenico och Salme Woltran, som med självklarhet pekar ut de låga lönerna för sjuksköterskor som orsaken.

– Patientsäkerheten åker ut genom fönstret, säger Anna Di Domenico, och berättar att avdelningen nyligen har anmält sig själv för att ha spridit multiresistenta bakterier.

– På något sätt klarar vi av det, år efter år, säger Salme Woltran. Men man blir skrynklig i själen.